Är AI slutet för mjukvaruingenjörer – eller början på något nytt?

Alla kan koda – men vem bygger systemen?

Med AI-verktyg och så kallad ”vibe-coding” kan i princip vem som helst skapa fungerande program. Du beskriver vad du vill ha – modellen spottar ur sig kod. Resultatet kan vara imponerande snabbt. Men ofta också rörigt, överlastat och svårt att förstå.

Skillnaden mellan att koda och att vara mjukvaruingenjör blir här tydlig. Att få något att fungera är en sak. Att bygga något som håller, går att underhålla och samspelar med andra system är något helt annat, skriver The Verge. 

AI som praktikant – briljant men bokstavstrogen

Många erfarna utvecklare beskriver AI som en extremt snabb, men bokstavstrogen kollega. Den löser avgränsade uppgifter effektivt, men saknar omdöme när sammanhanget blir komplext. Små, tydliga förändringar går utmärkt. Större helheter riskerar att falla isär.

Därför fungerar AI bäst som ett redaktionellt verktyg. Koden behöver granskas, struktureras och putsas – ungefär som ett råmanus hos en redaktör. Det är fortfarande människan som måste se helheten.

Läs också: Nvidia passerade 4 000 miljarder dollar

Kod är en stad – inte ett pussel

Stora kodbaser liknar städer. Det finns trafikflöden, gamla kvarter som inte bör röras, och nya byggprojekt som påverkar allt runtomkring. En ny funktion kan få oväntade följdeffekter, precis som ett nytt hus förändrar ljus, vind och rörelsemönster.

Här räcker inte vibe-coding. De svåraste problemen handlar inte om att skriva kod, utan om att koppla ihop delar utan att systemet kollapsar.

Säkerhetsoron är överdriven – men inte obefogad

När appar med säkerhetsbrister uppmärksammas skylls det ofta reflexmässigt på AI. Men enligt många utvecklare är hotbilden överdriven. AI kan lika gärna bidra till säkrare kod – genom tester, granskningar och automatiska varningar.

Problemet är sällan verktyget, utan hur det används. Slentrian och brist på förståelse är farligare än AI i sig.

Läs också: Apple vill köpa F1-rättigheterna

Abstraktionens pris: tappar vi kunnandet?

Programmeringens historia är en resa bort från maskinen, mot allt högre abstraktion. Från maskinkod till högnivåspråk – och nu till AI. Varje steg gör det enklare att skapa, men riskerar att urholka förståelsen.

Flera erfarna programmerare vittnar om hur färdigheter försvagas när AI tar över rutinuppgifter. David Heinemeier Hansson, skaparen av Ruby on Rails, har sagt att han ”kan känna hur kompetensen rinner ur fingrarna” när han låter AI skriva kod.

Kodare vs ingenjörer

Det kan bli lättare än någonsin att bli kodare – men svårare att bli mjukvaruingenjör. Den senare rollen kräver tålamod, systemförståelse och år av erfarenhet. Sådant går inte att prompta fram.

En skicklig ingenjör vet dessutom när man inte ska skriva kod alls. Den insikten föds sällan utan långa nätter av felsökning och misslyckanden.

Läs också: Samsung fortsätter med galna priser

Två sorters utvecklare i AI-eran

I framtiden kan yrket delas upp tydligare. De som ser helheten – ”stadsplanerarna” – får stöd av AI i sitt strategiska arbete. De som älskar detaljerna – ”miniatyristerna” – riskerar att trängas undan när maskinen tar över finliret.

Det vore en förlust. För i den tysta stoltheten över att lösa svåra problem finns en del av yrkets själ.

Slutet – eller nästa kapitel?

AI kommer inte att utplåna mjukvaruingenjörer i första taget. Men yrket förändras snabbt. Effektiviteten ökar, men också kraven på omdöme och ansvar.

Kanske är det här inte slutet, utan ännu ett skifte. Men känslan av att något går förlorat är svår att skaka av sig. Som när ett hantverk blir till historia – beundrat, men sällan praktiserat.

Läs också: Håll inne knappen – då avslöjar WhatsApp en dold funktion du inte visste fanns

Frågan är inte om AI kan skriva kod. Det kan den redan. Frågan är om vi fortfarande lär oss att tänka.

Läs också: Samsung Galaxy Z Fold7: Tunnare, starkare och snabbare