Det här bör du veta om EU:s AI Act – innan det är för sent

1. Förbud mot AI med ”oacceptabel risk”

EU:s AI Act trädde i kraft den 2 februari 2025 med de första reglerna som direkt förbjuder vissa typer av artificiell intelligens. AI-system som manipulerar människor, övervakar medborgare i realtid eller använder social poängsättning är nu olagliga i hela EU. Syftet är att skydda medborgarnas rättigheter och återuppbygga förtroendet för tekniken.

2. Striktare krav på ”högrisk”-system

System som används inom vård, transport, utbildning, arbetsliv och rättsväsende klassas nu som ”högrisk”. Dessa måste genomgå omfattande riskbedömningar, dokumentera datakällor och kunna övervakas av människor. Endast godkända leverantörer får verka inom EU.

3. Transparenskrav för lågrisk-AI

Även lågrisk-system som chattbottar och bildfilter omfattas av nya krav. Användare ska tydligt informeras när de interagerar med en AI, och systemen måste förklara hur de fungerar och vilka begränsningar de har. Det ska förhindra att AI används för att vilseleda eller manipulera.

Läs också: Nvidia passerade 4 000 miljarder dollar

4. EU:s nya AI-tillsynsmyndigheter etableras

Från den 2 augusti 2025 får EU ett eget AI Office och AI Board. Dessa organ ska övervaka hur lagen tillämpas, samordna nationella myndigheter och säkerställa enhetlig tillämpning inom unionen. Varje medlemsland ska dessutom inrätta en nationell tillsynsmyndighet för AI.

5. Miljardböter vid överträdelser

Brott mot AI Act kan bli dyrt. Företag riskerar böter på upp till 35 miljoner euro eller 7 % av sin globala omsättning – beroende på vilket som är högst. EU vill med detta markera att missbruk av AI kommer att få allvarliga konsekvenser.

6. Förbjudna AI-metoder

Lagen listar flera förbjudna tillämpningar av AI. Bland de mest uppmärksammade finns dold manipulation, exploatering av barn och sårbara personer, emotionell övervakning på arbetsplatsen och biometrisk identifiering i realtid på offentliga platser. Dessa ska helt tas bort från EU-marknaden.

7. Krav på märkning av AI-genererat innehåll

Generativa AI-system för text, bild och video måste tydligt märka sitt innehåll som konstgjort skapat. Det så kallade ”watermarking”-kravet ska bidra till att avslöja deepfakes och motverka spridning av desinformation i digitala medier.

Läs också: Apple vill köpa F1-rättigheterna

8. Utmaningar och oklarheter i praktiken

Trots att lagen nu gäller återstår många tekniska standarder att fastställa. Experter varnar för att olika EU-länder kan tolka reglerna olika, vilket skapar osäkerhet för företag. EU har dock lovat att justera lagen löpande baserat på erfarenheterna under 2025 och 2026.

Läs också: Samsung fortsätter med galna priser