Jesper Bengtson
En amatörastronom som planerade en campingtur upptäckte något ingen forskare tidigare identifierat.
Joël Lapointe satt vid datorn och letade efter en plats för en campingtur i Québecs Côte-Nord-region när han fick syn på en märklig cirkelformad struktur runt sjön Marsal på Google Maps satellitbilder. Ringen är ungefär 25 kilometer bred och har legat synlig för vem som helst som vill zooma in, men ingen hade identifierat vad det egentligen var.
Nu har en internationell forskargrupp bekräftat att formationen är ett meteoritkrater som bildades för ungefär 390 miljoner år sedan, under devonperioden. Kratern har fått namnet Uhackatik efter samråd med Ekuanitshit Innu-rådet, vars traditionella territorium den ligger på.
”Du har inte upptäckt något”
Lapointe berättar att han inte trodde på sina egna ögon när han först såg strukturen.
”Jag sa till mig själv: ’Du har inte upptäckt något, Joël, det är inte möjligt, de måste redan känna till det här'”, säger han enligt Smithsonian Magazine.
Han kontaktade ändå Gordon Osinski, planetgeolog vid Western University i Ontario, som ansåg att strukturen var värd en fältexpedition för att kontrollera på plats.
Fältarbete under tuffa förhållanden
Osinski och hans team tog sig ut till området i oktober 2025. Platsen ligger otillgängligt till, långt från väg, och kräver tung logistik.
”Det här var en av de mest krävande expeditioner jag någonsin gjort, och jag har gjort 25 expeditioner till Arktis och sex kontinenter”, säger Osinski till Live Science.
På plats hittade forskarna både chockkoner, distinkta mönster i berget som bildas när chockvågor från ett nedslag går genom hårt berg, och ett upp till 50 meter tjockt lager av så kallad impaktsmältsten. Fynden räcker för att entydigt bekräfta att det rör sig om ett höghastighetsnedslag, enligt teamets sammanfattning inför Meteoritical Societys 88:e årsmöte i Tyskland i augusti 2026.
En av de största i Kanada
Av de ungefär 200 bekräftade nedslagskratrar som hittills identifierats på jorden ligger 31 i Kanada, och strukturer i Uhackatiks storleksordning är sällsynta. Diametern på cirka 25 kilometer gör den till en av de största som är kända i landet.
För den som själv vill titta finns kratern på Google Maps vid koordinaterna 51°13’57.3″N, 64°39’53.0″W. Sjön Marsal syns tydligt mitt i den ringformade sänkan.
Osinski påpekar att just den här typen av upptäckt är ovanlig, men inte omöjlig.
”Det visar bara att även om 9 av 10 eller 99 av 100 kanske inte är [nedslagskratrar], så kan det alltid finnas den där enda som överraskar dig”, säger han enligt Smithsonian Magazine.
Lapointe hoppas att fyndet ska få fler att lita på sin egen nyfikenhet.
”Det är inte varje dag en vanlig medborgare hittar ett 390 miljoner år gammalt krater. Jag uppmuntrar alla att inte ignorera intuitionen eller en observation, även om det inte är ditt expertområde”, säger han.
