SpaceX avbröt raketuppskjutningen i sista sekunden: Detta stoppade världens kraftfullaste raket igen

Uppskjutningen från Starbase i Texas stoppades klockan 00.45 svensk sommartid natten till fredagen den 17 juli, bara ögonblick innan starten var planerad. Raketen stod kvar på rampen efter att det automatiska säkerhetssystemet avbröt tändningen av Super Heavy-boostern.

Fyra av de 33 Raptor-motorerna misslyckades med att starta korrekt, vilket utlöste den automatiska avbrottssekvensen mitt i tändningsfasen. Rymdmagasinet Space.com beskriver händelsen som ovanlig, då startordern hävdes just som Super Heavy började tända sina motorer.

SpaceX-talespersonen Dan Huot förklarade under sändningen att ”vi utlöste ett stopp på boostern som avbröt vår start just som vi började tända Raptor-motorerna”.

Musk vill försöka igen redan i nästa vecka

Elon Musk skrev efter avbrottet på sociala medier att ”några av motorerna startade inte, vilket utlöste en automatisk startavbrytning”. Han lade till att ”två Raptor-motorer kommer att tas bort och bytas ut för att vi ska vara säkra på en bra flygning” och att den mest troliga nya tidpunkten är ”tidigt nästa vecka”, rapporterar Reuters.

SpaceX riktar enligt Space.com nu in sig på måndagen den 20 juli som ny startdag, med ett 90 minuter långt startfönster som öppnar klockan 00.45 svensk tid natten till tisdag.

Det var första gången SpaceX försökte skjuta upp Starship efter börsintroduktionen på Nasdaq i juni, och avbrottet fick direkta effekter på finansmarknaden. Aktien SPCX föll med drygt 3 procent i efterhandeln och stängde reguljär handel på 131,11 dollar, under introduktionspriset på 135 dollar för första gången sedan noteringen.

SpaceX gick till börsen den 12 juni 2026 i vad CNBC beskrev som den största börsintroduktionen någonsin. Aktien stängde första handelsdagen på 160,95 dollar, en uppgång på 19 procent, och gav bolaget en värdering runt 2 biljoner dollar.

Månplanerna är beroende av att Starship fungerar

Testflygningen var den andra med den så kallade V3-konfigurationen av Starship, och raketen har ännu inte nått omloppsbana. Det får konsekvenser för NASAs Artemis-program, där en modifierad Starship ska tjänstgöra som månlandare.

I februari 2026 gjorde NASA om planeringen så att Artemis III blir en bemannad demonstrationsflygning kring månen i stället för själva månlandningen. Den första bemannade landningen väntas nu tidigast under Artemis IV i början av 2028, enligt Space.com.

För att månlandningen ska kunna genomföras måste Starship klara flera tekniska milstolpar i rad, bland annat tankning i omloppsbana och obemannad landning på månen. Ett avbrott på rampen är i sig inte katastrofalt, det är just detta säkerhetssystemen är byggda för, men varje försening kortar marginalen.

Svenska rymdintressen påverkas indirekt

Sverige deltar i det europeiska rymdorganet ESA:s samarbete med NASA kring månprogrammet, bland annat genom bidrag till den planerade månstationen Gateway. Förseningar i Starship-programmet påverkar därför indirekt tidplanen för den europeiska delen av Artemis.

Musks bredare mål med Starship, en bemannad Mars-mission, förutsätter att raketen först fungerar rutinmässigt i omloppsbana. Efter tolv tidigare testflygningar med blandade resultat blir den 13:e ännu ett bevis på att utvecklingen fortfarande sker enligt SpaceX filosofi att misslyckas snabbt och lära sig snabbt, skriver The Register.