Sebastian Juul
En ny tysk analys av laddkostnaderna sätter siffror på en misstanke många elbilsägare har haft länge.
Nätverkstariffer vid motorvägen har dragit ifrån hushållselen så kraftigt att skillnaden per kilowattimme kan bli mer än det dubbla. För en genomsnittlig körsträcka betyder det tusenlappar per år i plånboken.
Analysen kommer från tyska ElektroQuatsch och publicerades den 22 september 2026 av Nico Pliquett. Enligt genomgången ligger snittpriset för hushållsström i Tyskland på 32,29 cent per kWh, medan publik växelströmsladdning kostar 52 cent och likströmsladdning 60 cent per kWh. Ad-hoc-priserna vid motorvägens snabbladdare kan enligt tyska ADAC:s översikt från juli 2026 toppa på 84 cent per kWh, alltså över 60 procent mer än ett normalt månadskontrakt.
Med en årlig körsträcka på 15 000 kilometer landar den som laddar hemma på cirka 816 euro (omkring 9 200 kronor) i ren energikostnad. Enligt ElektroQuatsch är det ungefär 70 procent lägre än vad en bensinbil kostar i drivmedel över samma sträcka, och skillnaden mot att helt förlita sig på publik snabbladdning är i samma storleksordning.
Så ser prisbilden ut i Sverige
Det svenska prislandskapet följer samma mönster. Enligt en genomgång från Moveabout uppdaterad den 15 juni 2026 ligger hemmaladdning i Sverige på mellan 1,50 och 3,50 kronor per kWh beroende på elavtal, medan publik snabbladdning kostar mellan 3,42 och 6,00 kronor per kWh.
I den lägsta änden av snabbladdningen finns Ionity Power med 3,42 kronor per kWh för prenumeranter som betalar 136 kronor i månaden, och Tesla Superchargers med 3,20 till 4,20 kronor per kWh för Tesla-ägare. Utan abonnemang stiger priset snabbt: Ionity Go via appen kostar 5,70 kronor per kWh och direktbetalning med kort landar på 6,00 kronor per kWh.
Räknat per mil ger det enligt BilKolls sammanställning för 2026 mellan 30 och 40 kronor för hemmaladdning mot 65 till 95 kronor för snabbladdning. På 1 500 mils årskörning innebär det en skillnad på flera tusen kronor.
Därför är hemmaladdning så mycket billigare
Prisskillnaden är ingen slump, konstaterar ElektroQuatsch. En snabbladdstation med 150 till 350 kW effekt kräver stora investeringar i nätanslutning, kraftelektronik och mark, kostnader som operatören lägger direkt på kilowattimmepriset.
Hushållsströmmen är dessutom reglerad. I Tyskland är den underställd Bundesnetzagentur, och i Sverige övervakas nättariffen av Energimarknadsinspektionen, vilket ger en långt mer förutsägbar kostnad än de fritt satta laddtarifferna vid vägen.
För den som har egen solel blir skillnaden ännu större. Sverige har dessutom ett grönt teknik-avdrag som täcker 50 procent av installationskostnaden för en laddbox, upp till 50 000 kronor per person och år, vilket sänker tröskeln för att skaffa en 11 kW-wallbox som annars kostar cirka 18 000 till 30 000 kronor inklusive elektriker.
Vanor som spelar roll
För den som redan har en laddbox handlar besparingen inte bara om att välja rätt uttag utan också om när och hur mycket man laddar. Att köra elbilen till 100 procent varje kväll sliter på batteriet i onödan, och många moderna laddboxar kan ställas in på att avsluta laddningen vid 80 procent.
Ett rörligt elavtal kan pressa priset ännu längre. I Tyskland finns dynamiska tariffer där kilowattimmepriset periodvis går ned till 25 cent, och motsvarande timprisavtal finns hos flera svenska elhandlare. Kombinerat med en laddbox som styrs mot billigaste timmarna kan årskostnaden pressas ordentligt under snittet.
