Emil Martesen
En ny studie från Tekniska universitetet i München visar att batteribilar i snitt sparar 41 procent koldioxid över hela livslängden.
Det är långt från de ”noll gram” som EU räknar med i sin fordonslagstiftning. Forskarna bakom studien varnar för att hela klimatstrategin bygger på ett räknefel: EU mäter bara det som kommer ut ur avgasröret, inte det som släpps ut när bilen tillverkas eller när strömmen produceras.
Studien presenterades den 1 september 2026 av forskningsnätverket CirculaTUM och bygger på 19 tidigare studier med sammanlagt 47 modellerade scenarier. Batterielbilar minskar utsläppen i cirka 92 procent av fallen jämfört med bensin- och dieselbilar, men spridningen är stor: från 89 procent lägre utsläpp i det bästa fallet till 21 procent högre i det sämsta.
EU:s bokföring missar tillverkning och elmix
Skillnaden ligger i vad som räknas. EU:s regler mäter enbart avgasrörsutsläppet under körning och räknar därför en elbil som noll gram CO2 per kilometer. Utsläpp från batteritillverkning, materialutvinning och den elproduktion som laddar bilen faller utanför. En elbil laddad med kolkraft bokförs alltså som lika ren som en elbil laddad med vindkraft.
”Den största ekonomiska och miljömässiga felstyrningen ligger i att EU-kommissionens reglering enbart baseras på CO2-utsläpp från avgasröret”, säger Johannes Fottner, professor vid TUM, i pressmeddelandet från studien.
TUM:s president Thomas F. Hofmann talar om en ”substantiell felstyrning” av EU:s klimatstrategi. Forskarna föreslår en livscykelstandard som räknar in produktion, användning och återvinning, med koldioxidsnålt stål i karosser, andrahandsanvändning av batterier och spårbarhet på strömmen bakom laddningen som konkreta första steg.
Svensk elmix ändrar hela ekvationen
Här skiljer sig svenska förhållanden markant från EU-snittet. Emissionsfaktorn för nordisk elmix låg i snitt på 59 gram koldioxidekvivalenter per kilowattimme åren 2021 till 2023, enligt en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet. Det är långt under den europeiska genomsnittsmixen och innebär att en svensk elbilsägare hamnar i den bättre delen av TUM-spridningen, inte i det smala 21-procentsspannet där tillverkningsutsläppen aldrig hinner betalas av under bilens livslängd.
TUM-studien slår också fast att ungefär 78 procent av den europeiska bilparken år 2030 fortfarande kommer att vara förbränningsmotorer. Även med en snabb omställning till elbilar avgörs stora delar av vägtrafikens klimatavtryck under resten av årtiondet av vad den befintliga bensin- och dieselflottan gör.
Ny politisk strid om 2035-målet
Studien landar mitt i en politisk strid om det så kallade Automotive Package. EU:s nuvarande regelverk kräver noll gram CO2 per kilometer från nya bilar från 2035, i praktiken ett förbud mot förbränningsmotorer. Kommissionens paket från slutet av 2025 har föreslagit att sänka 2035-målet från 100 till 90 procents minskning, rapporterar Ingenieur.de. De sista tio procenten skulle då kunna täckas med grönare stål, e-bränslen och biobränslen.
I Sverige har elbilsstödet redan skalats tillbaka en gång. Klimatbonusen slopades den 8 november 2022, med motiveringen att ägandekostnaden för en elbil hade närmat sig kostnaden för en bensin- eller dieselbil.
Skillnaden mellan bäst och sämst i TUM-spannet avgörs enligt forskarna av batterikemi, produktionsland och elmix. Med nordisk elmix på 59 gram CO2-ekvivalenter per kilowattimme hamnar en svensk elbilsägare långt inne i den bättre halvan av spridningen, oavsett om EU till slut skruvar 2035-målet till 100 eller 90 procent.
