Morten Lyhne Petersen
Kinesiska BYD säger att 3 000 megawatt-laddare ska stå på plats runt om i Europa inom ett år.
Löftet från världens största elbilstillverkare skulle helt ändra spelplanen för snabbladdning i Europa. Etablerade operatörer som har byggt sina nät i över ett decennium ställer sig avvaktande till både tidsplan och ekonomi.
BYD har som mål att ha 3 000 så kallade Flash Charging-stationer i drift i Europa till slutet av mars 2027, enligt South China Morning Post. Utrullningen är del av en global satsning på 6 000 stationer utanför Kina, där ytterligare 2 000 planeras i Amerika och 1 000 i Asien och Stillahavsområdet.
De första kommersiella stationerna öppnade i Tyskland i maj 2026, och Storbritannien följde i juni. Denza, BYD:s premiummärke, rullar först ut i Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Storbritannien.
En laddare fyra gånger starkare än Tesla
Effekten är historien i sig. Varje station har en topp på 1 500 kW, alltså 1,5 megawatt genom en enda kabel. Det är ungefär fyra gånger så mycket som en Tesla V4 Supercharger och sex gånger effekten hos den äldre V3-generationen på 250 kW.
I praktiken innebär BYD:s system att kompatibla bilar kan gå från 10 till 70 procents laddning på fem minuter, och från 10 till 97 procent på nio minuter. Det gäller BYD:s egna modeller på 800-voltsarkitektur, som Denza Z9 GT. De flesta europeiska elbilar bygger fortfarande på 400 volt och kan därför inte utnyttja full effekt.
Varje station får också ett eget batterilager. Det gör att laddaren kan dra kraft från lagrad energi i stället för direkt från elnätet, vilket dämpar belastningen på den lokala infrastrukturen.
Halv miljon pund per station
Ekonomin är där skeptikerna hakar upp sig. Stella Li, BYD:s internationella vice vd, uppger själv att varje station kostar omkring 580 000 euro att bygga, motsvarande cirka 6,4 miljoner kronor. Med 3 000 stationer landar den samlade investeringen på runt två miljarder euro.
”Per station, it’s almost half a million pounds”, sa Li till Financial Times enligt Yahoo Finance. Bara i Storbritannien ska 600 laddare stå färdiga till slutet av 2027, varav 300 inom nio månader.
Enligt BYD är det inte kapitalet eller tekniken som är flaskhalsen. ”We can roll out really quickly. The challenge is not the set-up. It’s really how quickly the councils can give their permission”, säger Bono Ge, BYD:s Storbritannien-chef, enligt en genomgång i CleanTechnica. Alltså att kommunernas tillståndsgivning är det verkliga hindret.
Etablerade operatörer sågar tidsplanen
Konkurrenter som Ionity, Fastned, Electra och Allego har byggt europeiska nät i över ett decennium och kämpar löpande med att resa kapital för nya laddpunkter.
Branschens invändning är konkret. Snabbladdning är en kostsam verksamhet där priset styrs framför allt av mark, nätanslutning och effekt från det lokala elnätet, uppger den franska bilsajten Moteur Nature med hänvisning till Financial Times. Att på ett år hitta lämpliga platser, säkra tillstånd och köpa in effekt i den omfattning BYD utlovar är historiskt oprövat i Europa.
Vad det betyder för svenska köpare
BYD säljer redan elbilar i Sverige, och laddinfrastrukturen är en avgörande faktor för många köpare. Bolaget har pressat Tesla på volym den senaste tiden, och en egen laddstruktur skulle stärka positionen ytterligare.
Om BYD levererar på sitt löfte skulle svenska ägare av kommande modeller på 800-voltsarkitektur, som den nya BYD-elsuven med snabbladdning på fem minuter, få tillgång till ett laddnät som markant kortar restiden på längre resor. Sverige har hittills inte pekats ut i första utrullningsfasen, som gäller Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Storbritannien.
Frågan är om något över huvud taget står klart innan mars 2027. Tesla behövde nästan ett decennium för att bygga upp sitt Supercharger-nät i Europa till dagens omfattning. BYD har gett sig själv tolv månader.
