Sebastian Juul
En 78-årig kvinna fick sitt BankID spärrat i ett år efter att hon själv anmält ett bedrägeri till sin bank.
Historien är inte unik, och den visar hur ett bedrägerioffer kan hamna i en andra fälla: att bli av med e-legitimationen man behöver för att sköta vardagen. Fallet, som skrevs upp av Dagens PS den 3 oktober 2026, handlar om en kund i Länsförsäkringar Bank som förlorade pengarna till bedragare och sedan fick beskedet att hennes BankID var blockerat hos samtliga utgivare.
Länsförsäkringar motiverar spärren med att BankID enligt banken använts i strid med användarvillkoren, vilket kan omfatta misstänkt bedrägeri eller penningtvätt. Konsumenten själv upplever det som ett dubbelt slag: först försvinner pengarna, sedan försvinner möjligheten att legitimera sig digitalt.
Problemet är större än ett enskilt fall
Spärrade konton och spärrad e-legitimation har blivit en av de vanligaste anledningarna till att svenska konsumenter söker hjälp. Konsumenternas Bank- och finansbyrå tog emot 9 100 ärenden under 2024, och klagomål om uppsagda och spärrade konton har fördubblats under de senaste fem åren.
”De som hört av sig har ställts inför stora svårigheter när de inte kunnat betala sin hyra eller sin elräkning i tid eller köpa mat till familjen eftersom kontot blivit spärrat”, säger byråns chef Patrick Rydén i verksamhetsberättelsen för 2024.
Bedrägeribilden i Sverige är omfattande. Finansinspektionen har rapporterat närmare 179 000 anmälda fall av bedrägerier i betaltjänster, enligt myndighetens sammanställning som Dagens PS tidigare refererat.
Så ser rättsläget faktiskt ut
Betaltjänstlagen reglerar vad som gäller när pengar försvinner från ett konto efter en obehörig transaktion. En avgörande dom från Högsta domstolen 2022 fastslog att det är banken som har bevisbördan för att kunden har agerat så pass klandervärt att kunden ska bära förlusten själv.
Taket för kundens eget ansvar vid grov oaktsamhet ligger på 12 000 kronor, enligt principen i betaltjänstlagen. Allt därutöver ska banken täcka om de inte kan bevisa att kunden handlat särskilt vårdslöst. Allmänna reklamationsnämnden (ARN) har enligt senioren.se godkänt återbetalning i merparten av de fall som prövats efter HD-domen.
Där det blir svårt är när offret själv har signerat transaktionerna med sitt BankID. Den som är ”uppringd av bedragare och vidarekopplad till banken” och sedan själv godkänner överföringarna faller inte in under lagens skydd mot obehöriga transaktioner, enligt ARN:s egen vägledning. Signerade överföringar räknas inte som obehöriga, även om kunden lurats.
Pressen på bankerna att ta större del av notan har ökat. Finansinspektionens avdelningschef Mithra Sundberg har sagt att ”vi tycker att det är rimligt att bankerna tar större del av förlusten” när bedrägerier drabbar privatpersoner.
Själva BankID-spärren kan du inte överklaga till ARN
En viktig begränsning: Allmänna reklamationsnämnden prövar inte själva BankID-spärren. BankID betraktas inte som en grundläggande funktion enligt betaltjänstlagen, vilket innebär att banken har stor frihet att besluta om sin egen e-legitimation. Som Teksajten tidigare rapporterat kan ett spärrat BankID få konsekvenser i vardagen redan samma dag.
Det du däremot kan driva är själva ersättningen för det förlorade beloppet. Får du avslag från banken anmäler du ärendet kostnadsfritt till ARN, som ger en oberoende rekommendation. I särskilt svåra fall kan Konsumentombudsmannen bistå i allmän domstol. I ett tidigare rapporterat fall har banker tvingats betala tillbaka efter prövning, även när kunden själv signerat.
Konsumenternas Bank- och finansbyrå ger kostnadsfri vägledning per telefon på 0200-22 58 00 vardagar klockan 9-12.
