Emil Martesen
När Skatteverket registrerar ett dödsfall stängs BankID, internetbank och kort ner av sig själva, men digitala foton, konton och abonnemang lever vidare.
Beskedet går från Skatteverket till bankerna inom några dygn, och därefter försvinner den avlidnas digitala nycklar till samhället. Familjen står plötsligt utan tillgång till fotoalbum i molnet, sparade lösenord och prenumerationer som fortsätter dra pengar ur dödsboet.
För Swedbank-kunder är rutinen tydlig: när banken får information om dödsfallet från Skatteverket blir ”Betal- och kreditkort samt BankID spärras” och ”Internetbanken och telefontjänsten Kundcenter avslutas”, enligt bankens egen guide till anhöriga. Handelsbanken beskriver samma flöde och lägger till en detalj som förvånar många: autogirobetalningar stannar inte automatiskt, utan måste sägas upp hos varje leverantör för sig.
Innan bouppteckningen är klar behöver dödsbodelägarna ett dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket för att över huvud taget kunna sköta räkningarna. Fram tills dess ligger prenumerationerna där och tickar.
Foton, meddelanden och backuper hos Apple
Den som vill undvika att familjefoton försvinner in i ett låst iCloud-konto måste själv aktivera en arvskontakt medan hen fortfarande är i livet. Apple lanserade funktionen 2021 och beskriver den som ”the easiest, most secure way to give someone you trust access to the data stored in your Apple Account after your death, including photos, messages, notes, files, device backups, and more”, enligt bolagets supportartikel.
Arvskontakten läggs till i Inställningar under Logga in och säkerhet och får en åtkomstnyckel som ska sparas. Utan den och en dödsattest släpper Apple inte in någon. Man kan utse mer än en arvskontakt, och var och en av dem kan på egen hand fatta beslut om kontots data, inklusive att radera det permanent.
Vad arvskontakten inte får är licensierat innehåll som köpt musik, filmer och appar. De köpen är knutna till Apple-kontot och följer inte med i arvet.
Google låter dig välja upp till tio betrodda
Google har en annan modell. Genom Kontoinaktivitetshantering (Inactive Account Manager) väljer användaren själv efter hur lång tids inaktivitet, tre, sex, tolv eller arton månader, kontot ska räknas som övergivet. När den perioden löper ut skickar Google först påminnelser och sedan besked till de betrodda kontakterna.
Enligt Googles egen support kan användaren ”välja upp till tio personer som ska få denna data” och plocka och blanda vilka Gmail-, Drive-, Foto-, YouTube- och Kalenderdata som ska delas med vem. Ett telefonnummer krävs från varje kontakt för att ”säkerställa att det bara är den betrodda kontakten som kan hämta dina data”.
Sätts inget upp alls är utgångsläget dramatiskt: Google raderar personliga konton efter två års inaktivitet, och därmed också allt som ligger i Gmail och Google Foto.
Facebook: minnesstatus eller radering
Facebook har haft en variant sedan flera år, där en så kallad legacy contact kan förvalta profilen efter dödsfallet. Kontakten kan fästa ett inlägg högst upp, uppdatera profil- och omslagsbild och begära att kontot raderas, men kan inte logga in på kontot eller läsa privata meddelanden, enligt Metas hjälpcenter. Endast användare som fyllt 18 år kan utse en legacy contact, och funktionen gäller huvudprofilen, inte sekundära konton.
Lösenordsroran är ofta den verkliga proppen
En del av problemet ligger före dödsfallet. Enligt en färsk undersökning från Internetstiftelsen använder varannan svensk samma lösenord till fler än ett konto, typiskt till mejl och sociala medier. När huvudkontot är låst av tvåfaktorsinloggning och telefonen är låst av kod, är det i praktiken omöjligt för anhöriga att hitta in, oavsett vad testamentet säger.
Rådet från branschen är genomgående detsamma: aktivera arvskontakter hos Apple, Google och Facebook, samla lösenorden i en lösenordshanterare med en betrodd nödkontakt och skriv ner vilka abonnemang som ska sägas upp. Det tar en eftermiddag och sparar dödsboet både pengar och sorg.
