Sebastian Juul
Netflix, Spotify och iCloud fortsätter dra pengar från kontot månader efter ett dödsfall, tills någon aktivt säger upp varje abonnemang.
Ingen myndighet, bank eller plattform avbryter streamingabonnemang automatiskt när en person avlider. Debiteringarna rullar vidare på det registrerade kortet, och ansvaret för att stoppa dem landar hos efterlevande, som ofta inte ens vet vilka tjänster som är igång.
Problemet blir större ju fler digitala tjänster varje hushåll samlar på sig. Folksam skriver i sin vägledning om digitalt arv att det är viktigt att bestämma vad som ska sparas och vad som ska raderas, och att oadministrerade konton i värsta fall öppnar dörren för identitetsstöld. Försäkringsbolaget rekommenderar att varje vuxen gör en lista över sina digitala tjänster, utser en person som ska hantera dem och uppdaterar planen regelbundet.
Vem får säga upp vad, och med vilket papper
Grundkravet är detsamma oavsett tjänst: för att få agera i den avlidnes namn behöver anhöriga ett dödsfallsintyg med släktutredning eller en dödsattest från Skatteverket. Skatteverket påpekar att myndigheten själv meddelar en rad företag och instanser automatiskt, men att brev, tidningar och abonnemang kan fortsätta komma i den avlidnes namn tills man själv kontaktar avsändaren.
Streamingtjänsterna hanteras i praktiken på två sätt. Har du inloggningsuppgifter kan du logga in på kontot och säga upp abonnemanget direkt. Saknar du dem måste du kontakta kundtjänst och skicka in dödsfallsintyget via mejl eller supportformulär. SVT har tidigare beskrivit hur plattformarna skiljer sig åt: Facebook och Instagram kan göras om till minnessidor, medan vissa tjänster inte alls släpper in utomstående.
Apple kräver extra papper, Spotify har ingen särskild rutin
Apple är den tjänst som har byggt den tydligaste processen för avlidna kunder. Apple skriver på sidan om åtkomst till avlidna familjemedlemmars konton att företaget ”av säkerhetsskäl kräver och verifierar juridisk dokumentation” innan de kan hjälpa till med ett dödsbo, och att det ”generellt inkluderar ett dödsintyg, och kan också kräva ett domstolsbeslut eller annan dokumentation”. Den smidigaste vägen är om kontohavaren i förväg har pekat ut en så kallad Legacy Contact som får en digital nyckel, men utan den krävs både dödsbevis och bevis på att man är dödsboets företrädare.
Spotify har däremot ingen dedikerad rutin för avlidna användare. Supporten går enbart via webbformulär, och anhöriga som saknar inloggning får skicka kontouppgifter och dödsfallsintyg och vänta på manuell handläggning. Netflix, i sin tur, kan sägas upp direkt från kontosidan om du kommer in, annars via kundtjänst med samma dokumentation. Betalas abonnemanget via Apple, Google eller en operatör måste uppsägningen göras i den kanalen i stället.
Så håller du räkningarna nere på en gång
Det snabbaste sättet att stoppa löpande debiteringar är att gå igenom tolv månaders kontoutdrag och e-postkvitton direkt när dödsfallet är anmält. Kvittona i inkorgen är ofta mer kompletta än kortutdragen, eftersom små appar och mikroabonnemang gärna syns där först.
Många svenska operatörer och tjänster frånser bindningstid vid dödsfall och räknar uppsägningen från dödsdatumet, inte från det datum anmälan kom in. Det är värt att hänvisa till i mejlet, eftersom det kan kapa flera månader av onödiga avgifter när ett abonnemang annars har tre månaders uppsägning.
Den som vill förenkla för sina efterlevande kan göra en digital lista i förväg: namn på tjänsten, användarnamn, betalkort, uppsägningsadress. Listan placeras där familjen hittar den, i en lösenordshanterare med nödkontakt, i ett bankfack eller tillsammans med övriga papper. Folksams digitala arv-tjänst ingår i hemförsäkringen och kan nås dygnet runt på 0771-190 001.
