Jesper Bengtson
När fler bilister lämnar bensinpumpen sinar statens skatteintäkter, och elbilsägarna kan snart få stå för notan.
Det är en paradox som blir mer akut för varje elbil som rullar ut från handlaren. Bensin- och dieselskatten är en av statens största enskilda intäktskällor, och när färre fyller tanken krymper också kassan. Samtidigt är elbilar i praktiken skattemässigt gynnade, både i Sverige och i övriga Europa.
Utvecklingen har fått regeringar runtom i Europa att söka nya sätt att beskatta bilkörning. I Sverige presenterade den statliga utredningen om ett fossilfritt samhälle sitt betänkande i slutet av maj, med förslag som direkt påverkar elbilsägare. På europeisk nivå räknar analytiker med att bensinskatteintäkterna kan falla med runt 70 miljarder dollar till 2035.
Svenska utredningen vill höja grundbeloppet också för elbilar
Utredningen ”Vägen mot utfasning, Styrmedel för ett fossilfritt samhälle”, ledd av docenten Svante Mandell, överlämnades till regeringen den 27 maj 2026 som SOU 2026:33. Betänkandet ligger just nu på remiss, med sista svarsdag den 30 oktober 2026.
Utredningen föreslår att fordonsskattens grundbelopp höjs från 360 till 420 kronor per år, en höjning som även träffar elbilar och laddhybrider. Elbilar betalar i dag den lägsta möjliga fordonsskatten just eftersom de saknar koldioxidkomponent, och en höjning av grundbeloppet slår därför proportionellt sett hårdast mot den gruppen.
Samtidigt vill utredningen trappa ner den nedsättning av förmånsvärdet som gjort tjänste-elbilar så attraktiva. Skatterabatten ska trappas ner från 2028 och vara helt borttagen för tjänstebilar som nyregistreras efter den 31 december 2030.
Bensinskattens fall är motorn i paradoxen
Att staten aktivt sänker skatten på bensin och diesel förstärker bilden. Regeringen och Sverigedemokraterna kom i maj överens om en ytterligare sänkning av bensinskatten med 2,40 kronor per liter mellan den 1 juli och 30 november 2026. Beslutet är en förlängning av den tidigare sänkningen till EU:s minimiskattenivå, som har gällt sedan i våras.
Kombinationen är slående: intäkterna per såld liter bensin krymper genom politiska beslut, samtidigt som antalet sålda liter faller när elbilsflottan växer. Det är just den mekanismen som fått finanspolitiska ekonomer att varna för att fordons- och drivmedelsskatterna på sikt tappar sin roll som statlig intäktskälla.
Europa jagar nya avgiftsmodeller
Problemet är inte svenskt utan europeiskt. Enligt en analys från konsultbolaget Oxera från november 2024 väntas de europeiska bensinskatteintäkterna falla med närmare 70 miljarder dollar (motsvarande cirka 660 miljarder kronor) till 2035, vilket motsvarar runt två tredjedelar av det globala intäktsbortfallet.
Flera länder har redan tagit steget mot användarbaserade avgifter. På Island tar staten sedan början av 2024 ut cirka 0,04 euro (ungefär 45 öre) per kilometer av elbilsförare. Både kilometeravgifter, årliga schablonavgifter och en särskild skatt på laddström är de modeller som oftast pekas ut när europeiska regeringar diskuterar hur intäktsbortfallet ska täckas.
Så här ser tidsplanen ut i Sverige
Utredningens förslag om höjt grundbelopp och skärpt bonus-malus föreslås träda i kraft den 1 januari 2028. Malusgränsen sänks då från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer, och den skärpta malusen ska betalas i fem år i stället för tre.
För elbilsägare betyder det att den lägsta möjliga fordonsskatten redan om drygt två år kan ligga på 420 kronor per år i stället för dagens 360 kronor, om utredningens förslag går igenom remissen. Remissen är öppen till den 30 oktober 2026, och därefter avgör regeringen vilka delar som går vidare till lagstiftning.
