Morten Lyhne Petersen
Nederländerna höjer trafikböterna igen 2026 trots växande kritik från åklagare och forskare.
I Nederländerna kostar det upp till 500 euro att parkera på en handikapplats. Att köra mot rött ljus ger 328 euro i böter, mobiltelefon bakom ratten 450 euro. För flera vanliga trafikförseelser ligger nivån nu i höjd med, eller över, vad domstolarna utdömer för misshandel och stöld.
Det är bakgrunden till den växande kritiken mot landets bötessystem, som från och med 2026 höjs ytterligare i takt med inflationen. Den nederländska åklagarmyndigheten Openbaar Ministerie och Raad voor de rechtspraak, motsvarigheten till Domstolsverket, har båda gått ut och varnat för att proportionerna i systemet har glidit.
Åklagare: bötessystemet sänder fel signal
Åklagarmyndigheten och domstolsmyndigheten anser att bötesnivåerna inte längre står i rimligt förhållande till brottets allvar. Trafikböter för enklare förseelser ligger på nivåer som överstiger straffen för flera typer av personskador och tillgrepp, skriver Dutch News med hänvisning till myndigheternas egna utlåtanden.
Trots kritiken justeras bötesbeloppen upp med 2,7 procent från och med nästa år. Den nederländska regeringen försvarar höjningen med att inflationen behöver kompenseras. Trafikböterna drog förra året in närmare en miljard euro till statskassan, och flera politiker har anklagat regeringen för att använda bötessystemet som en dold inkomstkälla.
Domstolsverket har dessutom påpekat att utebliven betalning får dramatiska konsekvenser. Efter två påminnelser dubbleras beloppet, vilket enligt myndigheten kan kasta in människor med svag ekonomi i akuta finansiella problem.
500 000 felaktiga böter varje år
Samtidigt avslöjar en granskning från den nederländska dataskyddsmyndigheten Autoriteit Persoonsgegevens att de automatiska skanningsbilar som kommuner använder för att övervaka parkering felaktigt bötfäller bilister i stor skala.
Skanningsbilarna avläser mellan 250 och 375 miljoner fordon per år och delar ut mellan tre och fem miljoner böter. Cirka tio procent av dessa, omkring 500 000 om året, är felaktiga, enligt myndighetens beräkningar.
Tekniken har särskilt svårt att hantera situationer som lastning och lossning, och kamerorna registrerar inte alltid handikapptillstånd som ligger i vindrutan. Det innebär att personer med funktionsnedsättning är överrepresenterade bland dem som bötfälls felaktigt.
Mellan 40 och 62 procent av de bilister som överklagar får också rätt. Dataskyddsmyndigheten rekommenderar kommunerna att stärka den fysiska kontrollen och faktiskt räkna ut hur många felaktiga böter som utfärdas.
Forskare vill ha system med inkomstkoppling
Den nederländska modellen kritiseras också från akademiskt håll. Elena Kantorowicz-Reznichenko, professor i kvantitativ empirisk rättsvetenskap vid Erasmus School of Law i Rotterdam, menar att fasta bötesbelopp slår orättvist.
En bot på 200 euro motsvarar runt 16 procent av månadsinkomsten för någon som tjänar 1 200 euro, men bara 2 procent för en person som tjänar 10 000 euro. ”Den fattigare personen bär en tyngre börda för samma förseelse än den rikare”, konstaterar hon i en analys publicerad av Erasmusuniversitetet.
Hon förordar i stället ett dagsbotssystem av den typ som används i Sverige, Finland och Tyskland, där bötesbeloppet baseras på den dömdes inkomst. ”Med en standardiserad trafikbot kan rätten att bryta mot reglerna helt enkelt köpas av den för vilken beloppet är obetydligt”, skriver hon.
I Sverige tillämpas dagsböter sedan länge för brott, medan vanliga trafikförseelser som fortkörning hanteras via penningböter med fasta belopp. Den nederländska debatten ställer en återkommande fråga på sin spets, även för svensk del: ska samma förseelse svida lika hårt oavsett plånbok, eller lika lite?
