Morten Lyhne Petersen
En vanlig elsparkcykel får inte gå fortare än 20 km/h, men en 13-åring nådde 143.
Polisen i Oslo stoppade pojken under helgen efter att ha upptäckt honom medan de var på väg till en brand. När de testade fordonet med bakhjulet lyft visade mätaren 143 km/h, bekräftar polisöverbetjänten Thomas Wold till NRK.
”Då bryter du den lagliga maxhastigheten på norsk motorväg med en sparkcykel. Det är ganska speciellt”, säger Wold.
Den exakta modellen har inte bekräftats offentligt, men fordonet ska enligt tillverkarens egen webbplats kunna nå runt 120 km/h, och hade kostat omkring 70 000 norska kronor med modifieringar. Pojken är för ung för att åtalas, men polisen kan beslagta fordonet.
Från 20 till 143: vad krävs tekniskt
I Sverige får en elsparkcykel som klassas som cykel ha en kontinuerlig märkeffekt på max 250 watt och vara konstruerad för max 20 km/h, enligt Transportstyrelsen. Det är denna gräns som modifierade fordon spränger med faktorer på över sju.
Hoppet handlar om tre saker: motoreffekt, spänning och styrelektronik. För att komma över 100 km/h behövs ett helt nytt drivsystem, inte bara en uppskruvad mjukvarubegränsning.
Världens snabbaste serietillverkade modell, WEPED Sonic Dual, har två navmotorer som tillsammans levererar 8 kW och drivs av ett 100,8-voltsbatteri med 100 amperetimmars kapacitet (100 Ah). Den är konstruerad för 160 km/h. Andra spjutspetsmodeller som Dualtron X2 och NAMI Burn-E 2 Max ligger runt 8 000 till 8 400 watt toppeffekt med batterier på 72 volt.
Spänningen är nyckeln
Den enskilt viktigaste komponenten är batterispänningen. En typisk konsumentmodell ligger på 36 eller 48 volt. För att nå hastigheter över 80 km/h krävs typiskt 72 till 96 volt.
Scooter Guide listar en tydlig korrelation: budgetmodeller med 18 till 24 volt klarar 13 till 24 km/h, medan system på 60 till 96 volt når 80 till 113 km/h. Sambandet är inte linjärt, men spänningen är enligt guiden ”en av de största faktorerna som dikterar topphastigheten”.
Vid sidan av detta krävs ofta en så kallad shunt-modifiering av styrelektroniken, det vill säga den elektroniska kontrollern (ESC) som styr strömmen från batteriet. Genom att löda om en motstånds-shunt luras kontrollern att tro att den drar mindre ström än den faktiskt gör. Alternativt byts hela kontrollern ut mot en kraftigare modell som tål den högre spänningen.
Fysiken sätter ett pris
Det finns en anledning till att 143 km/h på en cykel som väger under 40 kilo är extremt farligt: luftmotståndet växer med kvadraten på hastigheten. Att dubbla farten från 70 till 140 km/h fyrdubblar den aerodynamiska kraften, och därmed också den effekt motorn måste leverera bara för att hålla farten.
Samtidigt minskar reaktionstiden drastiskt. Vid 143 km/h tillryggalägger en förare nära 40 meter per sekund. Däck, bromsar och chassi på en elsparkcykel är inte konstruerade för det.
Komponenterna säljs lagligt
Det som gör fall som det norska tekniskt möjligt är att de enskilda delarna – högvoltsbatterier, kraftiga navmotorer och programmerbara kontrollers – säljs öppet av specialiserade webbutiker. Det är slutprodukten, inte komponenterna, som bryter mot lagen.
För svensk del innebär gällande regler att varje fordon som kan gå snabbare än 20 km/h eller har en kontinuerlig märkeffekt över 250 watt inte längre räknas som cykel. Det klassas i stället som moped eller motorcykel och kräver registrering, försäkring och körkort. Att framföra ett sådant fordon i allmän trafik utan dessa är olagligt.
Polisöverbetjänt Wold i Oslo konstaterar enligt NRK att hans patrull aldrig tidigare sett en elsparkcykel i den hastigheten. Det blir sannolikt inte sista gången.
