Jesper Bengtson
Appar för säker körning fångar mobilbruk sekunderna före en krock i minst sju gånger fler fall än polisrapporterna gör.
Det är slutsatsen i en ny studie från amerikanska Insurance Institute for Highway Safety, som matchat anonymiserad data från Cambridge Mobile Telematics mot närmare 17 000 polisanmälda krockar i fyra delstater åren 2021 till 2024. Där polisen noterade mobiltelefon som faktor i mindre än en procent av krockarna, visade telematikdata att föraren använt telefonen i de sista 30 sekunderna före sammanstötningen i sju procent av singelolyckorna och åtta procent av krockarna med två fordon.
Studien släpptes 27 augusti 2026 och bygger på loggar från förare som frivilligt har installerat körsäkerhets-appar från försäkringsbolag.
Så stor är skillnaden mot polisrapporten
I materialet ingick 15 301 krockar med två fordon och 1 543 singelolyckor. För de större krockarna registrerade telematiken 590 fall där en förare fysiskt manipulerat sin telefon inom 30 sekunder före smällen, medan polisen bara noterade 17. Handsfree-samtal fanns med i 87 telematik-loggade krockar mot ett enda i polisens papper, och så kallad passiv användning, ett samtal som ligger i bakgrunden eller en olåst skärm, dök upp i 534 fall mot 15.
Forskarna kopplade ihop data från de två källorna genom att kräva att en telematik-registrerad krock och en polisanmäld krock skulle ligga inom ett tidsfönster på 15 minuter och en radie på ungefär 1,6 kilometer.
Att glappet blir så stort är enligt IIHS ingen slump. ”Det är allmänt accepterat att polisrapporter ofta missar telefonens roll i krockar. Många smartphone-funktioner är svåra för ett vittne att se, och förare är obenägna att erkänna att de var distraherade”, säger IIHS-chefen David Harkey.
Vad appen faktiskt loggar
Cambridge Mobile Telematics, som levererat rådata till studien, skiljer på fyra typer av mobilaktivitet: handhållna samtal, handsfree-samtal, fysisk manipulation som tryck och svep, och passiv användning där skärmen är upplåst utan att föraren rör den. Systemet ser även när aktiviteten inföll i förhållande till kollisionsögonblicket.
En viktig brasklapp: studien mätte inte om föraren använde Apple CarPlay, Android Auto eller bilens inbyggda infotainment. Den faktiska andelen förare som pillar med skärmar sekunderna före en krock kan därför vara ännu högre än de sju till åtta procent studien landar på.
Att just Cambridge Mobile Telematics-tekniken redan finns i svenska bilisters fickor är inte hypotetiskt. I augusti 2026 rullade Volvo-ägda försäkringsbolaget Volvia ut appen Safety Coach i Sverige och Norge, byggd i samarbete med samma Cambridge Mobile Telematics och kopplad till lägre premie för den som delar sin körning med försäkringsbolaget. Motsvarande sensordata som IIHS nu granskat i USA kan alltså ligga hos ett försäkringsbolag också i Sverige.
Detaljerat digitalt spår vid varje krock
Poängen som studien lyfter är att telematikloggen inte bara räknar samtal, den skapar ett minutiöst spår över vad föraren gjorde före kollisionen. Den nivån av detaljer är intressant för trafiksäkerhetsforskningen, men väcker samtidigt frågor om åtkomst: samma data kan i praktiken bli tillgänglig för försäkringsbolaget som skadereglerar krocken eller i en rättslig process, utan att föraren tänker på att den finns.
För den som redan har en körapp från sitt försäkringsbolag går det oftast att stänga av delningen i appens inställningar, vilket Teksajten tidigare gått igenom steg för steg för de vanligaste sensortjänsterna.
