Från 27 september blir det olagligt att kalla en produkt ”miljövänlig” utan bevis

Från och med den dagen får tillverkare inte längre märka livsmedel, kläder, elektronik eller hushållsprodukter med ord som ”miljövänlig”, ”grön” eller ”klimatneutral” om de inte kan styrka påståendet med en oberoende, godkänd certifiering. Bryter ett företag mot reglerna kan böterna uppgå till 4 procent av den årliga omsättningen i det land där överträdelsen sker.

Bakgrunden är ett direktiv som Europaparlamentet och rådet antog under våren 2024. Medlemsstaterna fick 24 månader på sig att skriva in det i nationell lagstiftning, och den gemensamma tillämpningsdagen är satt till den 27 september 2026, skriver Europaparlamentet.

Hälften av påståendena i butik är vaga eller felaktiga

Drivkraften bakom förbudet är en granskning som EU-kommissionen gjorde av 150 miljöpåståenden på olika produkter. Resultatet: 53 procent gav vag, vilseledande eller helt grundlös information om produktens miljöegenskaper, och 40 procent saknade stödjande bevis, enligt kommissionen.

På EU:s inre marknad finns idag runt 230 hållbarhetsmärken och cirka 100 separata märken för grön energi. Kommissionen konstaterar att hälften av dem erbjuder svag eller obefintlig verifiering, vilket gör det närmast omöjligt för konsumenter att skilja äkta hållbara produkter från marknadsföring.

Det här försvinner från förpackningarna

Det nya regelverket riktar in sig på tre typer av påståenden. För det första förbjuds generiska miljöpåståenden utan bevis. Ord som ”miljövänlig”, ”grön”, ”hållbar” eller ”klimatsmart” får bara stå kvar om tillverkaren samtidigt visar vad påståendet konkret syftar på och kan dokumentera det.

För det andra förbjuds påståenden om att en produkt är klimatneutral eller har positiv miljöpåverkan när påståendet vilar på att tillverkaren köper utsläppskrediter någon annanstans. Att kompensera bort utsläpp räcker alltså inte längre för att kalla en produkt ”klimatneutral”.

För det tredje förbjuds hållbarhetsmärken som inte bygger på ett godkänt certifieringssystem eller är utfärdade av en offentlig myndighet. Det betyder att privata gröna logotyper som ett företag själv hittat på inte längre får sättas på förpackningen.

EU-godkända märken som klarar kraven

Konsumenter som vill köpa produkter med dokumenterat lägre miljöpåverkan kan i fortsättningen luta sig mot ett mindre antal officiella märken. EU Ecolabel är unionens egen miljömärkning och täcker idag drygt 116 000 produkter i kategorier som rengöringsmedel, textilier, papper, färg och hotellverksamhet, uppger kommissionen.

Vid sidan av EU Ecolabel godkänns även nordiska Svanen och tyska Blå Ängeln, eftersom båda är så kallade Type I-märken med oberoende tredjepartsverifiering. För livsmedel gäller fortsatt EU:s ekologiska lövmärke som certifiering.

Skarpare verktyg för Konsumentverket

För svenska konsumenter innebär förbudet att marknadsföringen i butikerna behöver tvättas innan höstens stora kampanjsäsong drar igång. Ansvaret för att granska påståenden ligger hos Konsumentverket, som redan tidigare pekat ut miljöpåståenden som ett prioriterat tillsynsområde.

Behovet av tydligare regler är väl dokumenterat. Hela 86 procent av EU:s konsumenter vill ha bättre information om hur hållbara de produkter de köper faktiskt är, enligt Europaparlamentets sammanställning av underlaget till direktivet.

För konsumenten blir tumregeln från och med slutet av september enkel: står det ”miljövänlig” eller ”klimatneutral” på paketet utan att det syns ett officiellt certifieringsmärke bredvid, är det sannolikt en överträdelse av den nya lagen.