Morten Lyhne Petersen
Falska polissamtal med krav på Swish-bekräftelser pressar nu äldre runt om i landet.
Vågen började i Norrbotten och Västerbotten under vintern och har sedan dess fortsatt rulla in mot fler kommuner i polisregion Nord. Mönstret är detsamma varje gång: en röst i luren utger sig för att vara polis, och offret pressas att lämna ifrån sig pengar eller koder.
Polisen har gått ut med upprepade varningar och uppmanar både äldre och deras anhöriga att lära sig känna igen samtalen. Telefonbedrägerier kostade enligt en nationell sammanställning från Polismyndigheten brottsoffer omkring 302 miljoner kronor under 2025, en minskning från 712 miljoner kronor 2023.
”Att bedragarnas lönsamhet sjunker är positivt, men omfattningen av brotten är fortsatt hög”, säger Karin Berggren, chef för Nationellt bedrägericentrum och Finansiellt underrättelsecentrum, i sammanställningen från januari 2026.
Så går samtalet till
I det vanligaste upplägget ringer någon upp och presenterar sig som polis. Berättelsen brukar handla om att ett bankkort har hittats på en bensinmack, att obehöriga köp gjorts eller att kunden behöver legitimera sig. Den uppringde kopplas sedan vidare till en person som ber om BankID-inloggning eller en överföring.
En parallell variant går ut på att en röst, ibland förinspelad, ber den äldre att bekräfta en Swish-betalning på 9 000 kronor från det egna kontot genom att trycka på telefonens knappar. Knapptryckningen kan i praktiken godkänna en betalning till bedragaren.
En tredje metod är sms från en avsändare som utger sig för att vara en bank, ofta med påståendet att ett kreditkort beställts i den äldres namn. Den som ringer numret i meddelandet möts av en bedragare.
Så känner du igen försöket
Det handlar nästan alltid om ett oväntat samtal med stark tidspress. Handelsbanken beskriver mönstret som att någon ”oväntat ringer, påstår sig vara en etablerad aktör och ber dig göra något omedelbart”. Banken framhåller också att stress och panik är ett medvetet pressmedel: ”Om samtalet skapar stress eller panik, försök behåll lugnet ändå.”
Polisens egen definition av telefonbedrägeri eller vishing är när någon ringer eller sms:ar och försöker lura mottagaren att lämna ut känsliga uppgifter. Bedragarna kan ha personlig information om den uppringde i förväg, vilket gör samtalet trovärdigt.
Det här gör polisen aldrig
I en uppdaterad varning från polisregion Nord i mars 2026 preciseras två saker som riktiga poliser aldrig gör. Polisen ringer aldrig upp och begär legitimering med BankID. Polisen ringer heller aldrig upp och ber någon läsa upp sitt kortnummer.
Detsamma gäller bankerna. Handelsbanken är tydlig: lämna aldrig ut koder från kortläsaren, använd inte BankID på annans uppmaning och tillåt inte fjärrstyrning av datorn.
Så stoppar du samtalet
Polisens råd är enkelt: lägg på direkt om något känns fel. Den som blivit utsatt eller misstänker försök till bedrägeri uppmanas att kontakta sin bank omedelbart för att spärra kort och tjänster, och därefter anmäla händelsen via 114 14 eller polisen.se. Även misslyckade försök ska anmälas, eftersom uppgifterna hjälper polisen att koppla samman ärenden.
För den som har äldre föräldrar eller mor- och farföräldrar kan det enklaste skyddet vara ett samtal hem. En kort genomgång av de tre scenarierna räcker ofta för att en utsatt person ska känna igen samtalet och våga lägga på.
