Homeland Security jagar ICE-kritiker på nätet – “Ge oss identiteten bakom kontona”

Hundratals krav på identitet: namn, mejl och telefonnummer

Enligt uppgifter som hänförs till The New York Times har DHS begärt ut namn, e-postadresser, telefonnummer och andra identifierande uppgifter från bland andra Google, Reddit, Discord och Meta. 

Det handlar om konton som publicerat ICE-kritiska inlägg eller delat tips om ICE-aktivitet lokalt – exempelvis community-sidor som varnar boende när immigrationsinsatser pågår i området, skriver The Daily Beast.

“Domstolsfria” stämningar – en annan typ av verktyg än husrannsakan

Administrativa stämningar skiljer sig från domstolsbeslutade husrannsakningar och vanliga stämningar: de kan utfärdas av myndigheten själv, utan att en domare först godkänner dem. Det gör att mycket ansvar hamnar på företagen som får kraven – de kan välja att följa dem, bestrida dem eller kräva att myndigheten preciserar sig. 

I flera uppmärksammade fall har användare fått en tidsfrist för att försöka stoppa utlämningen i domstol – men hur mycket tid man får kan variera, och ibland kan information lämnas ut innan personen ens hinner reagera, enligt rapportering om liknande processer, enligt The Washington Post.

Läs också: Nvidia passerade 4 000 miljarder dollar

ACLU: stämningar som kan “tysta” kritik

Medborgarrättsorganisationen ACLU’ har gått till domstol i fall kopplade till den här typen av krav. I en ny pressrelease beskriver ACLU-Pennsylvania stämningarna som ett sätt att skrämma och avskräcka människor från att säga sin mening. 

ACLU:s jurist Stephen A. Loney säger i uttalandet: “These types of abusive subpoenas are designed to intimidate and sow fear of government retaliation.” 

Samtidigt pågår rättsprocesser där domstolar ska ta ställning till var gränserna går när DHS använder administrativa stämningar för att försöka av-anonymisera personer som publicerar ICE-observationer. 

Techbolagens roll: följa, protestera – eller varna användare

När myndigheter begär ut uppgifter är det ofta plattformarnas interna granskning som avgör hur långt kravet får gå i praktiken. I rapporteringen kring de aktuella stämningarna framgår att vissa bolag har följt delar av kraven, samtidigt som rättighetsgrupper pressar dem att säga nej och driva mer motstånd i domstol. 

Läs också: Apple vill köpa F1-rättigheterna

Det är också här mycket av konflikten ligger: om ett företag lämnar ut data snabbt kan anonymitet i praktiken försvinna – även om användaren senare får rätt.

Meta stoppar länkar till “ICE List” – och politiker vill granska appborttagningar

Parallellt med stämningsvågen har Meta börjat blockera länkar till sajten “ICE List”, som uppger att den publicerar namn på tusentals DHS-anställda. Meta hänvisar till policyer om personuppgifter, medan kritiker menar att det handlar om politiskt känslig information och att åtgärden slår mot aktivism. 

Samtidigt har demokraten Jamie Raskin, ranking member i House Judiciary Committee, begärt ut dokument och kommunikation för att utreda om USA:s justitiedepartement kan ha pressat Apple och Google att plocka bort appar som låter användare rapportera ICE- och CBP-observationer. 

Varför det här spelar roll nu

Kärnfrågan är balansen mellan myndigheters argument om säkerhet och brottsutredningar – och rätten att anonymt kritisera staten eller rapportera om myndighetsutövning. När verktyg utan domstolsprövning används oftare, menar kritiker att tröskeln för att kartlägga politiskt tal blir farligt låg. 

Läs också: Samsung fortsätter med galna priser

Det som händer de närmaste månaderna kan därför bli vägledande: både för hur mycket anonymitet som faktiskt finns kvar på de stora plattformarna, och för hur långt DHS kan gå med administrativa stämningar mot personer som uttrycker sig ICE-kritiskt online. 

Läs också: Håll inne knappen – då avslöjar WhatsApp en dold funktion du inte visste fanns