Jesper Bengtson
Ett hastighetsförslag från en österrikisk politisk aktivist väcker debatt runt om i Europa.
Idén är enkel och kontroversiell. Sänk taket för alla bensin- och dieseldrivna bilar och lastbilar till 100 km/h på Europas motorvägar, samtidigt som elbilar och vätgasfordon får fortsätta i 130 km/h. Bakom förslaget står Gunther Fehlinger-Jahn, en österrikisk ekonom och politisk aktivist, som lade fram planen i ett Substack-inlägg publicerat den 11 mars 2026.
Fehlinger motiverar sin plan med både energi-, klimat- och trafiksäkerhetsargument. En 100-gräns skulle enligt honom minska bensinförbrukningen med 20 till 30 procent på motorvägarna och därmed spara miljarder euro varje år. Han argumenterar också för att elbilar inte ska straffas för bensin- och dieselteknikens sämre effektivitet, och att hastighet är den enskilt viktigaste faktorn bakom trafikdöden.
Österrike är redan förebilden
Kärnidén är inte hypotetisk. Österrike tillämpar sedan flera år tillbaka en modell där elbilar får bryta motorvägens miljögräns och köra i 130 km/h på sträckor där andra fordon måste ner till 100 km/h. Regeln ingår i luftföroreningslagen IG-L (Immissionsschutzgesetz-Luft) och gäller på de motorvägs- och snabbvägssträckor där en IG-L-gräns är utmärkt med skyltar.
För att omfattas av undantaget krävs de speciella österrikiska registreringsskyltarna med gröna bokstäver, som utfärdas till helelektriska bilar och bränslecellsfordon. Enligt en genomgång från advokatbyrån Schoenherr infördes undantaget 2019 som en del av ett bredare miljöpaket. Det omfattar i praktiken cirka 440 kilometer motorväg.
Bryssel har öppnat dörren, men försiktigt
EU-kommissionen har på egen hand pekat på hastighetssänkningar som ett verktyg i energiberedskapen. I ett brev till medlemsstaterna den 31 mars 2026 rekommenderade energikommissionär Dan Jørgensen en sänkning av hastighetsgränserna med minst 10 km/h, tillsammans med åtgärder som hemarbete och färre inrikesflyg, som en del av ett bredare svar på pressade energimarknader.
Jørgensens rekommendation är dock långt mer måttlig än Fehlingers 100-gräns och gör ingen skillnad mellan drivmedel. Kommissionen har inte lagt fram något eget lagförslag om en generell europeisk motorvägshastighet, och Fehlingers plan är i skrivande stund ett debattinlägg från en enskild aktivist, inte ett steg i EU:s lagstiftningsprocess.
Vad skulle det betyda för Sverige?
Svenska motorvägar har i dag i regel en gräns på 110 km/h, och enbart utvalda sträckor med särskilt hög säkerhetsstandard tillåter 120 km/h. Skulle en delad modell införas EU-brett innebar det att bensin- och dieselbilister skulle tvingas ner till 100, medan elbilister behöll utrymmet uppåt.
För åkerinäringen är bilden mer sammansatt. Enligt EU-direktiv 92/6/EEG är tunga lastbilar över 3,5 ton redan sedan flera år tvingade att ha en fartbegränsare kalibrerad till högst 90 km/h. Ett tak på 100 km/h för dieseldrivna lastbilar skulle därför inte innebära någon reell sänkning för svenska åkerier, eftersom fordonens tekniska begränsning ligger under den föreslagna gränsen.
Fehlingers plan är alltså i första hand ett debattbidrag. Men i takt med att energipriser, klimatmål och trafiksäkerhet fortsätter dominera EU-agendan är idén om en klassdelad motorväg, där drivlinan avgör hur fort du får köra, knappast borta från Brysselbordet för gott.
