Nya batterityper är på väg: och de kan göra din bil föråldrad

Bilindustrin står inför en teknologisk revolution där nästa generations batterier hotar att göra dagens elbilar föråldrade. De nya materialen och konstruktionerna lovar snabbare laddning, lägre vikt och betydligt längre livslängd – men innebär också att många av dagens elbilar snart kan betraktas som gammal teknik.

Här är de mest lovande batterityperna som kan förändra allt före 2030.

Solid state-batterier

Solid state-tekniken ersätter den flytande elektrolyten med ett fast material, vilket ökar säkerheten och energitätheten dramatiskt. Toyota och BMW väntas bli först ut med massproduktion. Dessa batterier kan potentiellt fördubbla räckvidden och eliminera brandrisken, men produktionen är fortfarande dyr och komplicerad.

Litium-svavel-batterier

Dessa batterier lovar upp till fem gånger högre energitäthet än dagens litiumjonceller. De är lätta, billiga och miljövänliga, men har kortare livslängd. Forskning vid bland annat Oxford visar dock genombrott som kan göra dem kommersiellt tillgängliga före 2030.

Läs också: Nvidia passerade 4 000 miljarder dollar

Natriumjon-batterier

Kinesiska tillverkare som CATL satsar stort på natriumjon-batterier, som använder billiga och rikliga material som salt och aluminium. De har lägre energitäthet än litium, men tål kyla bättre och kan bli ett attraktivt alternativ för billigare elbilar och stadstrafik.

Grafenbaserade batterier

Grafen möjliggör extremt snabb laddning och hög effektivitet, eftersom materialet leder elektricitet bättre än koppar. Flera företag hävdar att de kan ladda ett batteri på under fem minuter. Tekniken är dock fortfarande under utveckling och kräver omfattande investeringar.

Kiselanod-batterier

Genom att ersätta grafit med kisel i anoden kan man öka kapaciteten avsevärt. Tesla och Amprius arbetar redan med tekniken, som kan ge 20–40 % längre räckvidd. Utmaningen är att kisel expanderar under användning, vilket kan skada cellerna över tid.

Koboltfria batterier

Etisk gruvdrift och hållbarhet driver utvecklingen mot koboltfria lösningar. Nya litium-järn-fosfat (LFP) batterier blir billigare och mer hållbara, men har något lägre energitäthet. Många tillverkare ser dem som framtiden för massproducerade elbilar.

Läs också: Apple vill köpa F1-rättigheterna

Aluminium-luft-batterier

Tekniken använder syre från luften som en av reaktanterna, vilket gör batteriet extremt lätt och energirikt. Problemet är att det inte kan laddas på vanligt sätt utan kräver utbyte av plattor. Forskare arbetar dock med hybridlösningar som kan lösa detta.

Zinkjon-batterier

Zink är både säkert och billigt, och zinkjon-tekniken erbjuder stabila batterier med lång livslängd. De har inte lika hög energitäthet som litium, men passar bra för stationära lagringssystem och mindre fordon.

Litium-luft-batterier

Denna experimentella teknik kan potentiellt ge upp till tio gånger mer energi än dagens litiumjonbatterier. Utmaningen är att syret reagerar oförutsägbart med elektrolyten, vilket minskar livslängden. Om forskarna lyckas lösa detta kan det innebära ett genombrott.

Termoelektriska hybridbatterier

Framtidens batterier kan kombinera värmeåtervinning med energilagring. Termoelektriska system återanvänder överskottsvärme från motor och elektronik, vilket kan öka effektiviteten avsevärt. Flera EU-projekt arbetar med att göra tekniken kommersiellt tillgänglig före 2030.

Läs också: Samsung fortsätter med galna priser

Läs också: Håll inne knappen – då avslöjar WhatsApp en dold funktion du inte visste fanns