Emil Martesen
Myndigheterna får nya verktyg att klassa halvt isärplockade bilar som skrot, och entusiasterna varnar för gråzoner.
Regeln är beslutad, träffar hela EU direkt och har fått hobbybilsorganisationer i flera länder att slå larm. Klassiska veteraner är formellt undantagna, men entusiaster varnar för att youngtimern i garaget kan hamna i gråzonen.
Grunden är förordning (EU) 2026/1738 om cirkularitetskrav för fordonsdesign och hantering av uttjänta fordon, som publicerades i EU:s officiella tidning den 24 juli 2026. Förordningen ersätter det gamla ELV-direktivet från 2000 och tillämpas som huvudregel från 1 september 2028, med vissa krav infasade fram till 2032.
Så definierar EU en uttjänt bil
Kärnfrågan för hobbyisterna är när en bil ska räknas som uttjänt och skickas till en auktoriserad demonteringsanläggning i stället för att stå kvar i garaget. Enligt förordningens logik kopplas bedömningen till EU:s ramverk för teknisk kontroll, där en bil som inte längre uppfyller minimikraven för körduglighet riskerar att räknas som avfall.
En bil som ligger isärplockad under en renovering kan enligt kritikerna hamna i samma kategori, eftersom myndigheterna kan använda oberoende experter för att bedöma om fordonet fortfarande har potential att bli körbart.
Historiska fordon är samtidigt formellt undantagna. Definitionen hämtas från besiktningsdirektivet 2014/45/EU och gäller i praktiken bilar som är minst 30 år gamla, bevarade i historiskt korrekt skick och inte används som daglig transport.
Youngtimern som faller mellan stolarna
Det är just gapet mellan den moderna bruksbilen och den formellt historiska bilen som oroar entusiastorganisationerna. En japansk sportbil från början av 2000-talet, en sällsynt sedan med lågt marknadsvärde eller en halvfärdig rallybil under uppbyggnad passar sällan in i den snäva historiska definitionen, men är samtidigt hjärtat i den europeiska hobbyscenen.
Motorhistoriska Riksförbundet, MHRF, har varnat för att förslagets ursprungliga definition av historiska fordon exkluderar många fordon som är 30 år och äldre och samtidigt lämnar samlarbilar, museibilar, tävlingsfordon och amatörbyggda fordon utanför skyddet. Förbundet har krävt att flera artiklar i kommissionens ELV-förslag förtydligas för att inte fungera som ett bakvägsförbud mot en aktiv restaureringsscen.
Även den internationella paraplyorganisationen FIVA välkomnar principen om undantag men pekar på strukturella luckor som riskerar att göra själva undantaget verkningslöst i praktiken.
Vad reglerna faktiskt kräver
Förordningen är samtidigt bredare än enbart hobbybilsfrågan. Nya bilar ska designas för att kunna demonteras enklare, uppfylla högre krav på återvinning och innehålla mer återvunnet material. Registreringssystem länkas samman för att stoppa illegal skrotning, och export av bilar som inte är trafikdugliga förbjuds.
Från 1 september 2032 ska varje ny bil på EU-marknaden dessutom följas av ett digitalt cirkularitetspass som dokumenterar hur bilen är byggd och hur den ska tas om hand vid livets slut.
Vad hobbyisten bör hålla ögonen på
Den avgörande skarpa detaljen kommer inte från själva förordningstexten, utan från hur medlemsstaterna tolkar de kriterier som avgör när en bil betraktas som avfall. Franska medier har påpekat att ägaren fortfarande har rätt att behålla en bil i vrakskick, och att förordningen egentligen riktar sig mot bilar utan kommersiellt värde.
För den svenska klassiker- och projektbilsscenen blir frågan hur brett begreppet historiskt fordon ska tolkas när det når nationell praxis, och om ombyggda bilar, tävlingsfordon och unga entusiastbilar får plats under paraplyet. Först när Sverige och övriga medlemsstater fastställer sina tillämpningsregler inför 2028 kommer det stå klart om garageprojekt riskerar besök av en oberoende expert med skrotintyget redo.
