Jesper Bengtson
När fler väljer elbil rasar bränsleskatteintäkterna, och notan flyttas över på dem som fortfarande tankar.
Storbritannien har blivit först ut i Europa med ett konkret svar på problemet. Från april 2028 införs en särskild kilometerskatt för elbilar och laddhybrider, och regeringen är öppen om varför.
”Om vi inte gör något så förväntas ungefär en av fem bilförare år 2030 inte betala någon bränsleskatt alls, medan övriga bilister fortsätter att bidra med i genomsnitt 480 pund om året”, skriver den brittiska finansstatssekreteraren Dan Tomlinson i regeringens konsultationsdokument.
Den nya avgiften, kallad Electric Vehicle Excise Duty (eVED), landar på 3 pence per engelsk mile (cirka 1,6 km) för rena elbilar och 1,5 pence för laddhybrider. Enligt en briefing från House of Commons Library beräknas skatten dra in 1,1 miljarder pund under det första året och stiga till 1,9 miljarder pund 2030/31.
Halverade skatteintäkter på ett årtionde
Bakgrunden är dramatisk. Brittiska bränsleskatter drog in 24,4 miljarder pund under 2024/25, men Office for Budget Responsibility räknar med att siffran halveras till runt 12 miljarder pund under 2030-talet i takt med att bensin- och dieselbilarna fasas ut.
Samma trend syns i hela Europa. När allt färre passerar bensinpumpen krymper det skatteunderlag som bland annat finansierar vägar, kollektivtrafik och offentlig service. Frågan är vem som ska täcka gapet.
Amerikansk analys: skattebetalarna står för notan
I USA har den konservativa tankesmedjan Texas Public Policy Foundation försökt sätta en prislapp på det som forskarna kallar korssubventionering. I rapporten Overcharged Expectations från oktober 2023 beräknar författarna Brent Bennett och Jason Isaac att direkta statliga och federala subventioner till elbilar i genomsnitt uppgår till 8 984 dollar per fordon över tio år, motsvarande knappt 90 000 svenska kronor med dagens kurs.
Till det lägger de kostnader för utbyggd laddinfrastruktur som slussas ut på elnätskunderna, samt regulatoriska krediter kopplade till utsläppskrav. Rapporten är omdiskuterad och kritiserad av miljöorganisationer för att blanda in poster som knappast slår mot enskilda hushåll, men grundpremissen – att elbilsomställningen omfördelar kostnader – delas även av mainstream-ekonomer.
Sverige går motsatt väg – än så länge
Medan Storbritannien inför avgifter för elbilister ökar Sverige stödet till samma grupp. Sedan den 18 mars 2026 kan låginkomsttagare i glesbygd ansöka om en ny elbilspremie på upp till 64 800 kronor, bestående av en startbonus på 18 000 kronor och 1 300 kronor i månaden i tre år.
Premien delfinansieras av EU:s klimatsociala plan. Europeiska kommissionen godkände det svenska programmet i december 2025. Totalt mobiliseras 532,8 miljoner euro, varav 399,6 miljoner euro kommer från EU-fonden och resten från svenska statskassan. Cirka 115 500 hushåll bedöms omfattas.
Något beslut om en svensk motsvarighet till den brittiska kilometerskatten finns inte, men frågan pyr. När bränsleskatterna på sikt urholkas måste finansministern hitta pengarna någon annanstans, och i praktiken innebär det ofta höjda skatter för alla bilister – oavsett drivmedel.
OBR: skatten kommer att bromsa elbilsförsäljningen
Kritiker varnar för att den nya brittiska avgiften riskerar att sinka omställningen. OBR själva har justerat sina prognoser: myndigheten räknar med runt 440 000 färre elbilsförsäljningar under prognosperioden till följd av eVED.
För bilköparen betyder tumregeln följande: bränsleskatterna finansierar en stor del av den offentliga sektorns bilinfrastruktur, och när intäkterna sjunker skyfflas kostnaderna vidare – antingen till elbilister via nya avgifter, eller till bensin- och dieselförare via höjda skatter och sänkta pumpsubventioner.
