Sebastian Juul
En ny våg av bluff-sms sveper över Sverige i oktober 2026, där bedragare lånar namnen Elgiganten, Power och inkassobolaget Sergel.
Meddelandet påstår att du har en obetald faktura och ber dig ringa ett telefonnummer för att reda ut det. Numret går inte till inkassobolaget, utan direkt till bedragarna, som sedan försöker lura av dig pengar eller personuppgifter.
Varningen gick ut den 23 oktober 2026 från konsumenttidningen Råd & Rön, som fått in exempel på bluff-sms:en från läsare. Kombinationen av två av Sveriges mest välkända elektronikkedjor och ett riktigt inkassobolag är det som gör upplägget farligt: igenkänningen räcker ofta för att få mottagaren att agera på reflex.
Så ser upplägget ut
Bedragarna skickar ut sms som påstår att en betalning till Elgiganten eller Power inte har registrerats, och uppmanar mottagaren att ringa ett kundtjänstnummer för att undvika vidare åtgärder. Till skillnad från många andra sms-bluffar innehåller meddelandet alltså inte alltid en länk att klicka på.
”Det behöver alltså inte finnas någon länk i meddelandet”, konstaterar nyhetssajten Nu i sin genomgång av bedrägeriet, som publicerades den 24 oktober 2026.
Själva kroken är rädslan för en skuld hos ett inkassobolag. När offret ringer upp det angivna numret möts hen inte av Sergels kundtjänst utan av en bedragare som fortsätter manuset: ber om BankID-signering, kortuppgifter eller personnummer för att ”häva ärendet”.
Tre tecken som avslöjar bluffen
Oanmodade krav på en skuld du inte känner igen är i sig en varningssignal. Ett riktigt inkassokrav från Sergel skickas inte som ett löst sms där du uppmanas ringa ett okänt nummer, utan följs av fysiska brev och går att verifiera via inkassobolagets egna inloggningstjänster.
Det andra tecknet är själva telefonnumret. Enligt uppgift i den aktuella bedrägerivågen leder det nummer som anges i sms:et inte till Sergel. Att slå upp numret på deras officiella webbplats i stället för att trycka ”ring upp” i sms:et är den enda tillförlitliga vägen att dubbelkolla.
Det tredje tecknet är tonen. Bluff-sms arbetar nästan alltid med brådska och auktoritet. Sajten bedrageri.info listar ”stavfel, grammatiska missar eller märkliga formuleringar”, korta eller onormala länkadresser och ett brådskande tonfall där du ”måste agera nu” som typiska varningstecken i den här typen av smishing-kampanjer.
Så anmäler du bluff-sms:et
Misstänkta sms kan vidarebefordras gratis till kortnumret 7726, en gemensam rapporteringskanal som svenska teleoperatörer står bakom. Siffrorna motsvarar bokstäverna S-P-A-M på telefonens knappsats.
Har du redan ringt numret och lämnat ut uppgifter är rådet att omedelbart kontakta din bank för att spärra kort och BankID, och därefter göra en polisanmälan. Själva sms:et bör sparas som bevis innan det raderas.
Elgiganten och Power är varumärkena bedragarna lånar den här gången, men namnet på avsändaren kan när som helst bytas ut mot en annan känd kedja i nästa våg. Mönstret är detsamma: ett påstått krav, ett nummer du ska ringa, och ett ärende som försvinner så fort du lägger på och kontaktar företaget via dess ordinarie kundtjänst.
