Sebastian Juul
Agerar du i fel ordning efter en mobilstöld kan bedragaren hinna tömma kontot innan du har spärrat någonting.
Minuterna efter en mobilstöld är avgörande. En tjuv som har sett dig knappa in låskoden tidigare behöver bara några minuter för att öppna Swish, aktivera ett nytt BankID och flytta pengar via bankappen. Att först ringa polisen, byta Google-lösenord eller börja leta efter telefonen stoppar inte själva pengaflykten.
Ordningen är tredelad, och gör du den fel kan du låsa ute dig själv från de verktyg du behöver för att spärra resten. Enligt sammanställd bedrägeristatistik baserad på BRÅ-data anmäldes 218 900 bedrägeribrott i Sverige under 2025, varav 38 600 rörde identitetsstöld. Den genomsnittliga skadan per drabbad låg på 42 000 kronor.
Steg 1: Spärra Mobilt BankID först
Det första du gör är att spärra Mobilt BankID. Så länge BankID är aktivt är både Swish och bankappen öppna för den som har telefonen. Enligt den svenska banksektorns säkerhetsinformation finns det inget centralt spärrnummer för BankID – varje bank spärrar sitt eget, antingen via internetbanken, bankappen eller telefon till kundservice.
Har du inte din telefon till hands går spärrningen via samtal till banken. Handelsbanken har som exempel ett dygnet-runt-nummer för spärrning via Personlig service, 020-41 12 12 i Sverige och +46 8 411 21 22 från utlandet. Övriga storbanker har egna spärrnummer som du hittar via kundservice eller inloggad i internetbanken.
Ett spärrat BankID går inte att öppna igen – du får skaffa ett nytt när du har en ny telefon på plats. Men det är poängen: ett dött BankID kan ingen bedragare använda.
Steg 2: Spärra SIM-kortet hos operatören
När BankID är spärrat ringer du din mobiloperatör och spärrar SIM-kortet eller eSIM:et. Det stoppar bedragaren från att ta emot SMS-koder, använda numret för att återställa andra tjänster eller ringa dyra utlandssamtal på ditt abonnemang.
Spärra inte SIM-kortet före BankID. Flera banker använder ditt mobilnummer för verifiering när du ringer in för att spärra BankID, och om numret redan är dött kan processen bli krångligare. Själva telefonen spärrar operatören separat via IMEI-numret, och för det behöver du ett polisanmälningsnummer.
Steg 3: Polisanmäl och spärra telefonen
Sista steget är polisanmälan på 114 14 eller via polisens e-tjänster. Polisen skriver själva att de inte spärrar mobiltelefoner eller SIM-kort, men att du behöver uppge telefonnummer, IMEI-nummer och numret på din polisanmälan när du vill att operatören ska spärra själva enheten.
IMEI är det 15-siffriga nummer som finns på kvittot, originalförpackningen eller via koden *#06#. Har du noterat det i förväg går stegen snabbare.
Först efter det här är det dags att byta lösenord på Google- eller Apple-kontot och kontakta försäkringsbolaget. Gör du det för tidigt kan du låsa ut dig själv från ”Hitta min enhet”- eller ”Find My”-funktionen som du i vissa fall kan använda för att fjärrlåsa telefonen medan allt annat pågår.
Varför ordningen är icke-förhandlingsbar
En vanlig bedrägerimetod är att läsa av offrets låskod på plats – en blick över axeln på kaféet eller i tunnelbanan – för att sedan stjäla själva telefonen. Så fort tjuven har både koden och enheten kan ett nytt BankID aktiveras på bedragarens egen telefon, och med det öppnas Swish och bankappen. Teksajten har tidigare beskrivit hur en blick över axeln räcker för att göra just den avläsningen.
Spärrningen av BankID är därför det enda som faktiskt stänger den dörren. SIM-spärr skyddar numret, polisanmälan skyddar själva telefonen, men det är BankID-spärren som stoppar pengarna. Det är därför den måste göras först.
Banken själv kommer aldrig att ringa dig och be dig logga in med BankID eller öppna Swish-appen under samtalet. Handelsbanken skriver uttryckligen att de aldrig kontaktar kunder och ber om BankID eller koder över telefon – är det någon som gör det är det själva bluffen.
