Sebastian Juul
Lägg på direkt om någon ringer och ber dig stoppa ett kreditkort med BankID.
Bluffsamtalet låter som räddningen: en vänlig röst säger att någon just försöker ta ett kreditkort i ditt namn, och ber dig snabbt öppna BankID för att stoppa det. Problemet är att den ansökan du då godkänner är bedragarens egen.
Det du legitimerar är själva kreditkortsansökan. När kortet är utfärdat kopplar bedragaren det omgående till en digital plånbok i Apple Pay eller Google Pay på sin egen telefon, och börjar handla. Metoden är densamma som när bedragare ringer från bankens riktiga nummer, fast med ett nytt mål: ett kort som inte ens existerade innan samtalet.
Konsumentverket har sedan tidigare en rak rådgivning till alla som har ett BankID: ”Godkänn aldrig en aktivitet med din e-legitimation utan att noga läsa igenom vad det är du godkänner.” Det är precis det steget som sätts ur spel när bedragaren pressar fram ett godkännande genom stress.
Så gör bedragaren kortet till pengar
Den snabba kopplingen till Apple Pay eller Google Pay är kärnan i bedrägeriet. När det nya kortet lagts in i den digitala plånboken behövs varken plastkortet eller PIN-koden för att handla, telefonens egen upplåsning räcker, och köpen kan rulla igång innan offret ens hunnit öppna sin bankapp.
För den som drabbas handlar det inte bara om att få köpen stoppade, utan också om att få själva kreditkortet avregistrerat innan skulden hinner växa. Polisen har tidigare varnat för samma mönster i andra samtalsbedrägerier och är tydlig med att ingen seriös motpart kommer be dig legitimera dig i en akut situation: ”Inga myndigheter, banker eller seriösa företag skickar sådana meddelanden.”
Så kan du få pengarna tillbaka
Den som faller för tricket står inte automatiskt för köpen. Enligt europeiska bankmyndigheten EBA uppfyller inte en kombination av kortuppgifter och en sms-kod kraven på stark kundautentisering när ett kort kopplas till en digital plånbok. Stark kundautentisering är det regelverk som kräver minst två oberoende steg, till exempel något man vet och något man har, för att en betalning ska godkännas.
Konsumenternas Bank- och finansbyrå pekar i samma avgörande på att banken kan bli skyldig att betala tillbaka pengarna ”oavsett om K hade varit grovt oaktsam när hon lämnade ut sina uppgifter eller inte”, om stark kundautentisering saknas. Det är själva ingången när drabbade reklamerar transaktionerna hos banken, och om banken säger nej kan ärendet drivas vidare till Allmänna reklamationsnämnden.
Det här ska du göra om telefonen ringer
Avsluta samtalet. Ring sedan upp banken själv, inte på numret personen i luren uppgav, utan via numret på baksidan av ditt eget bankkort eller från bankens app.
Har du redan hunnit godkänna något i BankID: logga in i bankappen, spärra kortet, byt BankID-koden och reklamera varje transaktion skriftligt hos banken så snart du kan. Vägrar banken ersätta köpen kan du vända dig till Allmänna reklamationsnämnden, vars rekommendationer banker som regel följer.
