Sebastian Juul
När termometern kryper mot noll försvinner en femtedel av räckvidden, och sjunker den under minus tio närmar sig tappet en tredjedel.
Det är inte ett tecken på att bilen är trasig. Det är fysiken i battericellerna som jobbar sämre i kyla, kombinerat med att kupévärme drar ström som annars hade gått till hjulen. Och tappet är större ju lägre temperaturen faller.
I en studie från den amerikanska analysfirman Recurrent, baserad på data från mer än 30 000 elbilar, behåller en genomsnittlig elbil 78 procent av sin räckvidd vid noll grader och 70 procent vid cirka minus sju. Den sämsta modellen i urvalet klarade bara 69 procent, medan den bästa nådde 88 procent, en spridning som visar att val av modell spelar roll långt innan det börjar snöa.
Så stor blir skillnaden i hård kyla
När temperaturen passerar minus tio växer tappet snabbt. I norska NAFs vintertest El Prix 2026, där 24 elbilar kördes i temperaturer mellan minus sju och minus 32 grader, tappade snittbilen 38 procent av sin WLTP-räckvidd. Nio av bilarna förlorade 40 procent eller mer.
Hyundai Inster och MG IM6 klarade sig bäst med 29 procents avvikelse från det officiella värdet. I botten slutade Lucid Air och Opel Grandland på 46 procent, följda av Volvo EX90 på 45 procent och Tesla Model Y och Suzuki eVitara på 43 procent.
Testchef Kjersti Stuestøl påpekade enligt NAF att resultaten visar hur stor betydelse temperaturen har, och hur olika bilteknikerna presterar i kyla.
Värmepumpen är den viktigaste komponenten
Den enskilt största strömslukaren i kyla är inte motorn utan kupévärmaren. En klassisk motståndsvärmare kan dra tre till fem kilowatt kontinuerligt, vilket motsvarar den energi som behövs för att hålla motorvägshastighet.
En värmepump utnyttjar värmen i utomhusluften och spillvärme från drivlinan, och levererar typiskt tre till fyra enheter värme per enhet el. Enligt Recurrents studie förlänger värmepumpen räckvidden med cirka tio procent vid noll grader, och nyttan växer ju kallare det blir.
Förvärmning medan bilen hänger i kabeln
Vintertestet visade också hur stor skillnad förvärmning av batteriet gör. Xpeng X9 slog sommarrekordet för snabbladdning genom att ladda från 10 till 80 procent på 12 minuter och fem sekunder, trots temperaturer ned mot minus 25 grader på natten. Förvärmningen startade cirka två timmar före laddning.
Samma princip gäller för den dagliga körningen. Startar du bilen varm, och hämtar värmen från elnätet i stället för batteriet, förlorar du inte de första milen till att värma kupé och celler. De flesta bilar har funktionen inbyggd i appen eller i navigationen, där en inlagd snabbladdning triggar automatisk uppvärmning av batteriet.
Flera praktiska inställningar kan begränsa tappet ytterligare, bland annat att prioritera sätes- och rattvärme framför luftvärme och att sänka laddtaket i hemmet så att battericellerna aldrig kyls helt ned.
Konsumentorganisation kräver tydligare siffror
Riksförbundet M Sverige har uppmärksammat Konsumentverket om att biltillverkarnas WLTP-siffra ger en missvisande bild när termometern faller. Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på organisationen, menar att en köpare ska få veta vad bilen faktiskt klarar i svensk vinter innan avtalet skrivs under.
”Konsumenter ska inte behöva acceptera att en bil blir 30-45 procent sämre än vad biltillverkaren lovat”, säger han till M Sverige i en kommentar daterad den 2 februari 2026.
Tills ett nytt regelverk eventuellt är på plats får ägaren själv räkna med marginal. Vid en ordinär svensk vinterdag med några minusgrader landar den användbara räckvidden i de flesta fall på strax under 80 procent av WLTP-värdet. Sjunker termometern mot minus tio bör man planera för runt 65 till 70 procent, och vid de riktigt kalla dagarna runt minus 20 behöver laddstoppet läggas in redan efter halva utlovade distans.
