Sebastian Juul
En plug-in hybrid kostar i snitt omkring 7 600 kronor extra per år i bränsle jämfört med fabrikens löften.
Siffran kommer från en genomgång som miljöorganisationen Transport & Environment har gjort av verklig förbrukningsdata från omkring 220 000 plug-in hybrider i EU, redovisad av CleanTechnica. Modeller som registrerades under 2024 släppte i verkligheten ut cirka 145 gram CO2 per kilometer, mot 24 gram i det officiella WLTP-provet, en skillnad på ungefär sex gånger.
Gapet har vuxit för varje år. Så sent som 2023 låg skillnaden på fem gånger officiella värden, men mellan 2023 och 2024 steg verkliga utsläpp med runt 5 procent samtidigt som fabrikssiffrorna sjönk med omkring 15 procent. Resultatet är att en plug-in hybrid i vardagstrafik numera släpper ut bara 14 procent mindre än en vanlig bensinbil.
Elmotorn räcker inte hela vägen
Grundproblemet är att WLTP-testet antar att plug-in hybriden körs på el merparten av tiden. Verkligheten är en annan: enligt T&E-datan sker bara runt 27 procent av körningen i rent elläge.
Den som hoppade in i bilen i tron att en laddning räckte för pendlingen får alltså en bensinräkning för kilometrar som enligt skärmen var ”eldrivna”. För en genomsnittlig förare av en 2024 års plug-in hybrid landar hela merkostnaden på runt 680 euro per år, cirka 7 600 svenska kronor, jämfört med vad broschyren utlovar.
Den holländska biltidningen Autoblog pekar i sin genomgång av T&E-rapporten på att verklig förbrukning hamnar på 6,0 till 6,2 liter per 100 kilometer, medan fabriken utlovar mellan 1,2 och 1,8 liter, fem till sex gånger så mycket i praktiken. Över en fyraårig leasingperiod summerar det till över 2 700 euro, drygt 30 000 kronor, i oplanerade bränslekostnader.
Längre räckvidd gör gapet värre
En vanlig föreställning är att modeller med större batteri och längre elräckvidd minskar glappet. T&E:s siffror visar motsatsen: plug-in hybrider i den längre räckviddsklassen uppvisade ett utsläppsgap på 52 procent mot officiella värden, medan modellerna med kortare deklarerad elräckvidd låg på 35 procent.
Förklaringen är den så kallade utility factor-formeln, det vill säga EU:s antagande om hur stor andel av körningen som sker på el. Lagstiftningen förutsätter att ägarna laddar bilen flitigt och använder elläget på över 80 procent av sträckan. OBFCM-data, de verkliga förbrukningssiffror som nya bilar själva skickar in till EU, visar enligt The Next Web att den siffran i praktiken är långt lägre.
”En av bilindustrins största greenwashing-bluffar”
Transport & Environments bilchef Lucien Mathieu är hård i sin dom över kategorin.
”Plug-in hybrider är en av bilindustrins största greenwashing-bluffar, marknadsförda som en grön lösning, men i praktiken en tung miljöbelastning”, säger han enligt The Driven.
T&E har tidigare dokumenterat samma mönster i flera rapporter, och en ny genomgång av verkliga utsläpp bekräftade bilden också för modeller från 2023. Trots det lobbar bilindustrin nu för att EU ska slopa den skärpning av utility factor-beräkningen som är planerad till 2027. Lyckas lobbyn skulle fabrikssiffrorna fortsätta att utelämna hur bilarna faktiskt körs.
Så minimerar du överraskningen
För den som funderar på en plug-in hybrid finns några konkreta råd att dra ur rapporten. Är pendlingen längre än den deklarerade elräckvidden och du inte har hemmaladdare räcker el-andelen sällan upp mot broschyrens antagande, och då betalar du bensinpris för en bil som är tyngre och dyrare än en vanlig hybrid. Och köper du begagnat: fråga efter körda mil på el jämfört med total sträcka, siffror en nyare plug-in hybrid vanligen själv loggar.
EU-rådet diskuterade frågan den 12 oktober och en omröstning i Europaparlamentet väntas i november 2026.
