Jesper Bengtson
Kina siktar på att bli första nationen i historien att ta hem prover från Mars.
Uppdraget Tianwen-3 rör sig mot en uppskjutning 2028 och en återkomst till jorden 2031, enligt uttalanden från chefsforskaren Hou Zengqian i början av september 2026. Håller planen blir Kina först i världen med att föra hem material från en annan planet, samtidigt som USA:s motsvarande program har kollapsat under sin egen budget.
Enligt Hou, akademiker vid Kinesiska vetenskapsakademien, har farkosterna gått in i prototypfasen: ”Många forskarteam från hela landet arbetar tillsammans för att hantera utmaningarna”, uppger han.
Två raketer, ett prov på 500 gram
Tianwen-3 består av en landare, en uppstigningsmodul, en tjänstmodul, en orbiter och en återkomstkapsel. Två tunga Long March 5-raketer ska skjuta upp komponenterna från Wenchang på ön Hainan, och målet är att föra tillbaka omkring 500 gram Marsmaterial, rapporterar Pakistans dagstidning The News.
Enligt The Planetary Society arbetar Kina med två profiler för uppskjutning: i den ena skjuts orbitern upp i november 2028 och landaren följer i december samma år, i den andra skjuts landaren upp redan i maj 2028 och orbitern i november. Orbitern ska ligga i en nära cirkulär bana kring Mars på cirka 350 kilometers höjd.
Vid en pressträff i Beijing i mars 2025 sammanfattade chefsdesignern Liu Jizhong ambitionen så här:
”Att hämta prover från Mars är det tekniskt mest krävande rymduppdraget sedan Apolloprogrammet, och något sådant har aldrig genomförts tidigare.”
NASA:s program stoppat av kongressen
Medan Kina växlar upp har den amerikanska motsvarigheten Mars Sample Return glidit in i praktiskt stillestånd. Kostnadsestimatet sköt upp mot 11 miljarder dollar (cirka 105 miljarder kronor) och den planerade returen sköts bortom 2035, rapporterade Scientific American i januari 2025. Programmet i sin ursprungliga form har därefter förlorat sin finansiering i den amerikanska federala budgeten för räkenskapsåret 2026, och det finns i dag ingen godkänd amerikansk mission som ska hämta hem Perseverance-roverns redan insamlade prover.
Det öppnar för en scenförflyttning som få trodde var möjlig för bara några år sedan. Scott Hubbard, som byggde upp NASA:s Marsprogram och nu är knuten till Stanford, kallar utvecklingen ett Sputnik-ögonblick:
”Om det stämmer, är detta ett Sputnik-ögonblick. Kina kommer inte bara att ta rubrikerna, utan kan bli först med att hitta bevis för liv på en annan planet.”
Landningsplatsen väljs innan årsskiftet
Kina har smalnat ner till åtta kandidater för landningsplats och väntas välja den slutgiltiga platsen före utgången av 2026. Regioner som Amazonis Planitia, Utopia Planitia, där Zhurong-rovern landade, och Chryse Planitia har lyfts fram som lovande områden.
I mars 2025 öppnade den kinesiska rymdmyndigheten CNSA också uppdraget för internationellt samarbete: 15 kilogram nyttolast på jordåterkomstfarkosten och 5 kilogram på Mars-orbitern har reserverats för utländska forskningsinstrument, enligt SpaceNews. Ansökningsfönstret för utländska instrument öppnade i samband med annonseringen den 11 mars 2025.
