Emil Martesen
Allt fler passagerare rapporterar illamående i elbilar, och forskningen börjar förstå varför.
Fenomenet har länge diskuterats i bilforum och sociala medier, men först under de senaste två åren har det kommit vetenskapliga svar. Flera studier från 2025 pekar på samma sak: elbilar utlöser åksjuka oftare och kraftigare än passagerare är vana vid från bensin- och dieselbilar, och orsaken sitter i hjärnan snarare än i magen.
En kinesisk enkätstudie med 639 svar, publicerad i juni 2025, slog fast att bensinbilar visserligen framkallar åksjuka oftare, men att symptomen blev allvarligare när det väl hände i en elbil. Författarna skriver att ”FVs were associated with a higher frequency of MS, while EVs were found to induce more severe MS symptoms”, bränslebilar orsakar alltså åksjuka oftare, men elbilar ger värre symptom.
Hjärnan får inga förvarningar
Förklaringen som återkommer i den nyare forskningen handlar om sensorisk konflikt. William Emond, doktorand vid Université de Technologie de Belfort-Montbéliard, förklarar för brittiska The Guardian att hjärnan bygger sina förväntningar på tidigare erfarenheter av bilkörning, motorljud som stiger före acceleration, växlingar, vibrationer från transmissionen. I en elbil är dessa signaler borta.
”Greater sickness in EVs can be attributed to a lack of previous experience”, säger Emond, som beskriver hur hjärnan tolkar skillnaden mellan förväntad och faktisk rörelse som en konflikt. Håller konflikten i sig utlöser kroppen samma autonoma reaktioner som vid åksjuka på båt eller i buss.
Den regenerativa bromsningen, där bilen bromsar in så fort föraren släpper gaspedalen och laddar batteriet på köpet, är en central del av problemet. Rörelsen sker mjukt och utan det pedaltryck som normalt förvarnar passagerarna om inbromsning.
Kurviga backar värst i mätningarna
Vilka situationer som ger mest åksjuka har mätts i en kinesisk realbils-studie publicerad i Frontiers in Psychology den 1 augusti 2025. Tio deltagare kördes genom sex olika vägscenarier medan forskarna registrerade hudens ledningsförmåga, hjärtfrekvens och andning parallellt med bilens rörelser.
En S-kurva uppför gav den kraftigaste åksjukan med snittscore 8,4, följt av S-kurva utför med 7,7. En rak sträcka med acceleration och inbromsning gav bara 4,4. En logistisk regressionsmodell kunde utifrån hudens ledningsförmåga förutsäga åksjuka med 81,25 procents träffsäkerhet, enligt studien.
Enkelt trick från Japan
Ett forskarlag vid Nagoya University i Japan, lett av Masashi Kato, presenterade i mars 2025 en billig lösning i tidskriften Environmental Health and Preventive Medicine. En minut av lyssning på en 100-hertzton före resan gjorde deltagarna mätbart mindre åksjuka i både körsimulatorer, riktiga bilar och lekplats-gungor.
”Vibrations at the unique sound stimulate the otolithic organs in the inner ear, which detect linear acceleration and gravity”, förklarar Kato. Ljudklippet kräver ingen speciell utrustning och kan spelas via bilstereon eller mobilen.
För passagerare som redan i dag vill motverka åksjukan i elbil finns de klassiska knepen kvar: fixera blicken långt fram genom vindrutan, undvik att läsa eller titta på mobil, öppna ett fönster för svalka. Föraren kan också sänka den regenerativa bromsningens intensitet i inställningarna på de flesta elbilar, så att inbromsningen sker mer likt en vanlig bil.
Frågan är samtidigt mer aktuell i Sverige än på länge. Elbilar stod för runt 43 procent av alla nyregistrerade personbilar i juli, och Mobility Sweden har höjt sin prognos för helåret 2026 från 40 till 45 procent.
