Jesper Bengtson
En rysk drönare med ett AI-chip från Nvidia valde själv sitt mål och dödade tre civila i Ukraina.
Attacken inträffade den 6 juli 2026 vid en bensinstation i Zaporizjzja i södra Ukraina och beskrivs nu som det första dokumenterade fallet där ett helt autonomt AI-system har dödat civila i kriget mellan Ryssland och Ukraina, rapporterar New York Times.
De tre offren var Tetiana Bubynets, en 19-årig student vid Zaporizjzja nationella universitet, samt Oleksij Svirin, 41 år, och Roman Karpij, 48 år. Bubynets dödförklarades på sjukhuset, medan de två männen senare avled av sina skador, enligt en genomgång publicerad av DroneXL.
Drönaren var av modellen Molniya, en billig och massproducerad rysk attackdrönare med fasta vingar. Den flög i en våg om ett halvt dussin farkoster, ingen av dem sände radiosignaler, och de saknade antenner för att kommunicera med en operatör. En operatör hade programmerat drönaren att flyga mot bensinstationen, men det slutgiltiga målvalet, sannolikt propantankarna på stationen, gjordes av drönarens egen programvara när den närmade sig platsen.
Ett AI-chip för hundra dollar styrde attacken
När ukrainska utredare sökte igenom vraket hittade de en Nvidia Jetson Orin, en liten AI-modul som normalt används i industrirobotar och självkörande fordon. Modulen kostar bara några hundra dollar och säljs som konsumentelektronik till utvecklare, forskare och nystartade företag.
Modulen var inte krypterad, vilket gjorde att ukrainska myndigheter kunde läsa både den terrängbilddata som lagts in för navigering och den kod som instruerade drönaren om vilka objekt den skulle attackera, enligt DroneXL. Bland de igenkännbara målen fanns bensinstationer och propantankar.
Enligt de ukrainska luftvärnsbefäl och den forensiska grupp som undersökte vraket flög drönaren utan mänsklig pilot i slutfasen. När den kom nära bensinstationen valde ombordvarande programvara ut det exakta målet på egen hand.
Nvidia: sålde inte till Ryssland
Nvidia bekräftar att bolaget inte säljer Jetson Orin-modulen i Ryssland och kallar produkten konsumentelektronik som riktar sig till studenter och utvecklare. Hårdvaran är dessutom brett tillgänglig via återförsäljare på andra marknader, uppger företaget till Gizmodo. Modulen som hittades i vraket bar dessutom stämpeln ”Made in China”.
”Vi kan inte spåra produkter efter att de har sålts, men om vi konstaterar att en kund bryter mot amerikanska exportkontroller vidtar vi lämpliga åtgärder”, uppger Nvidia i sitt uttalande.
Företaget understryker samtidigt att produkten inte är utvecklad för militära ändamål.
Nytt kapitel i debatten om autonoma vapen
Att civila nu dokumenterat har dödats av ett vapen som själv valde sitt mål är en tröskel som forskare, människorättsorganisationer och FN har varnat för under flera år. Det som gör händelsen i Zaporizjzja särskilt anmärkningsvärd är att den avancerade beslutslogiken sitter i en billig och kommersiellt tillgänglig AI-modul som ursprungligen togs fram för andra ändamål.
För Ukraina innebär det att traditionella motmedel som störsändare, vilka bryter kopplingen mellan drönare och operatör, blir mindre effektiva. En drönare som inte behöver kommunicera med sin bas kan flyga vidare mot ett mål även när elektronisk krigföring slår ut radiotrafiken.
För resten av världen är det en påminnelse om hur snabbt tekniken för autonoma vapen sprider sig utanför de stora försvarsföretagens laboratorier. Frågan om var gränsen ska gå för att låta ett datorsystem självt fatta beslut om liv och död har hamnat på skrivbordet hos regeringar, jurister och etiker, och nu finns det tre namn på människor som betalade priset för att den frågan ännu inte är besvarad.
