Jesper Bengtson
Google och den brittiska staten inleder ett unikt storförsök där AI ska dirigera flygplan bort från de zoner där de bildar mest klimatskadliga kondensstrimmor.
Testet startar under vintern 2026-27 över Nordatlanten och pågår i 30 månader. Under den perioden väntas cirka 10 000 flygningar per år passera testområdet i det så kallade Shanwick-luftrummet, och en mindre del av dem får något justerade höjder för att undvika bildandet av de vita spår som flyg lämnar på hög höjd.
Programmet heter Operation Blue Skies och drivs av ett konsortium med bland andra flygtrafiktjänsten NATS, Met Office, Imperial College London och Cambridge, enligt Googles egen presentation av försöket. Google bidrar med den AI-modell som förutspår var kondensstrimmorna bildas.
Kondensstrimmor står för en tredjedel av flygets klimatpåverkan
Kondensstrimmor, de vita spår som flygplan lämnar efter sig, uppstår när vattenånga i motoravgaserna kondenserar kring sotpartiklar och fryser till iskristaller. På hög höjd kan strimmorna bli kvar i timmar och lägga sig som ett tunt molntäcke som fångar värmestrålning från jorden.
Enligt Google står de här strimmorna för ungefär en tredjedel av flygets totala klimatpåverkan, alltså mer än det som brukar diskuteras när man pratar om utsläpp från flygbränsle. Det är också anledningen till att just Shanwick-luftrummet valts ut: området över östra Nordatlanten står ensamt för omkring fem procent av all uppvärmning som kondensstrimmor globalt orsakar.
Ian Jopson, hållbarhetschef på NATS, säger att avvikelserna bara kommer att genomföras när det är säkert och operativt möjligt.
”Att göra flyget koldioxidneutralt kommer att kräva en rad olika lösningar, och att förstå kondensstrimmornas roll är en viktig del av den resan”, säger han i NATS pressmeddelande.
Så fungerar tekniken i praktiken
Googles AI-modell är tränad på satellitbilder av kondensstrimmor och kombineras med väderprognoser och flygdata. Modellen pekar ut atmosfäriska skikt där risken är stor att strimmor bildas och hänger kvar länge.
Flygledarna på NATS får sedan förslag som de kan omsätta till små höjdjusteringar, typiskt kring 600 meter (2 000 fot), inom ramen för normala rutiner. Bränslekostnaden beräknas till runt en procent extra, ungefär 100 kilo bränsle per plan i snitt.
Testerna körs på kvällar och nätter under vintrarna 2026-27 och 2027-28, mellan 20 och 40 dygn per vinter och sju till åtta timmar åt gången. Perioderna är valda för att det är lägre trafik då och därför enklare att göra försök utan att störa reguljär drift.
Hänger på ett tidigare test med 62 procents minskning
Att Google nu vågar sig på ett så stort försök beror på resultaten från en tidigare test med American Airlines. Där genomfördes 2 400 transatlantiska flygningar med AI-baserade rutförslag, och kondensstrimmorna minskade med 62 procent jämfört med kontrollgruppen, enligt Google.
Operation Blue Skies är dock första gången ett helt havsluftrum ställs om efter samma logik, och det är också första gången en stat backar upp försöket ekonomiskt. Totalbudgeten ligger på fem miljoner pund, motsvarande cirka 66 miljoner kronor. Av det står brittiska transportdepartementet för 2,65 miljoner pund (cirka 35 miljoner kronor), medan Google bidrar med 1,4 miljoner pund (cirka 18 miljoner kronor) i form av arbete och teknik.
För passagerarna märks inget alls. Justeringarna görs på flygledarnivå, ligger inom flygets normala verksamhet och påverkar varken biljettpris eller restid nämnvärt. Om resultaten från vintersäsongerna håller vad Google lovar kan modellen skalas upp till fler luftrum, och då blir kondensstrimmor en av de billigaste hävstängerna för att sänka flygets klimatpåverkan.
