Morten Lyhne Petersen
Om en dryg månad får EU:s nya digitala produktpass skarp lansering.
Den 19 juli 2026 öppnar EU sitt centrala register för digitala produktpass. För svenska konsumenter innebär det att en QR-kod på en T-tröja, ett kylskåp eller ett bildäck plötsligt går att skanna i butiken och ge svar på vad varan består av, var den tillverkades och hur länge reservdelar finns kvar.
Registret är en följd av Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR), den så kallade ekodesignförordningen, som trädde i kraft den 18 juli 2024. Förordningen täcker enligt EU-kommissionen i princip alla fysiska produkter som säljs på den inre marknaden, med undantag för livsmedel, foder och läkemedel.
Så fungerar QR-koden i kassakön
Det digitala produktpasset är tänkt som ett identitetskort för varje vara. EU-kommissionen beskriver det som ett kort som ska ”lagra relevant information för att stödja produkters hållbarhet, främja deras cirkularitet och stärka rättsefterlevnaden”.
Själva registret rymmer inte all data. Det fungerar som en telefonväxel. När du skannar QR-koden hänvisas du vidare till tillverkarens egen databas, där informationen ligger. Registret beskrivs av branschanalysföretaget Tilkal som en ”central verifierings- och routinginfrastruktur” som lagrar unika produkt-id, validerar registreringar och kopplar myndigheter till rätt datakälla.
Konsekvensen är att en produkt inte får säljas i EU innan den är registrerad. Tillverkaren ansvarar själv för att uppgifterna stämmer.
53 procent av miljöpåståendena håller inte måttet
Bakgrunden till hela bygget är ett känt problem. När EU-kommissionen 2022 granskade miljöpåståenden på produkter visade det sig att 53 procent var vaga, vilseledande eller helt utan grund. Det handlar om allt från ”klimatneutral” och ”naturlig” till odefinierade gröna märkningar.
Tanken med produktpasset är att ersätta marknadsföringsspråk med standardiserade och maskinläsbara data. Varje pass ska enligt regelverket innehålla materialsammansättning, andel återvunnet material, koldioxidavtryck, information om farliga ämnen, reparerbarhet och hur länge reservdelar finns tillgängliga.
Kläder, däck och möbler kommer i tur och ordning
Alla produkter får inte pass på en gång. Utrullningen sker stegvis under flera år. Enligt en sammanställning från traceability-leverantören Circularise över ESPR:s sektorstidplan börjar järn och stål redan under 2026. Året därpå är det dags för aluminium, textilier och däck, samtidigt som batterier får eget pass den 18 februari 2027 enligt batteriförordningen 2023/1542. Möbler följer 2028.
För svenska konsumenter betyder det att de stora kategorierna i hemmet, kläder, hemelektronik och möbler, gradvis börjar komma med skanningsbara hållbarhetsdata under de närmaste två till tre åren.
Kopplas till nya reparationsregler
Produktpasset landar samtidigt som en närbesläktad lagstiftning ska börja gälla i Sverige. EU:s reparationsdirektiv, formellt direktiv 2024/1799, har som transponeringsdeadline den 31 juli 2026. Det innebär att tillverkare av bland annat tvättmaskiner, kylskåp, dammsugare, skärmar, mobiltelefoner, surfplattor och servrar blir skyldiga att erbjuda reparation till rimligt pris, även efter att garantin gått ut.
Konsumenter som väljer att laga i stället för att byta ut får också en förlängning på tolv månader på garantin från den dag reparationen är klar.
I praktiken kommer de två regelverken att stödja varandra. Produktpasset visar vad som finns inuti varan och hur länge reservdelar finns kvar, medan reparationsdirektivet säkerställer att det går att få den lagad till ett pris som inte är avskräckande.
Vad du bör hålla utkik efter den 19 juli
För konsumenten är det själva skanningsbarheten som blir det synliga skiftet. De första QR-koderna kommer att dyka upp på järn- och stålprodukter, men resten dröjer in i 2027 och 2028. Innan dess är det mest tillverkare och importörer som har bråttom. De som inte har sina hållbarhetsdata på plats riskerar att stå utan tillträde till EU-marknaden.
