Morten Lyhne Petersen
Tysken Konrad Zuse byggde 1941 den första programmerbara datorn i en liten verkstad i Berlin-Kreuzberg.
Den hette Z3, vägde flera hundra kilo och bestod av drygt 2 000 elektromekaniska reläer. När maskinen presenterades för en grupp forskare den 12 maj 1941 var det startskottet för datorns historia, men det skulle dröja decennier innan omvärlden insåg det.
Z3 förstördes i ett brittiskt bombanfall mot Berlin i december 1943, och bara en enda ritning överlevde kriget. Under lång tid fick istället den amerikanska maskinen ENIAC från mitten av 1940-talet bära titeln som världens första dator.
Från föräldrarnas vardagsrum till egen verkstad
Konrad Zuse föddes 1910 och utbildade sig till byggnadsingenjör vid Technische Hochschule Berlin-Charlottenburg. Trött på de ändlösa handberäkningarna i yrket började han i mitten av 1930-talet experimentera med automatiska räknemaskiner, först i sina föräldrars lägenhet på Methfesselstraße 10 i Kreuzberg.
Där byggde han prototypen Z1, en helmekanisk maskin som enligt Tysklands patent- och varumärkesmyndighet DPMA tog form i en ”inventor’s workshop in his parents’ living room”. Z1 fungerade aldrig riktigt tillförlitligt.
För efterföljaren Z3 hyrde Zuse en egen verkstad på Methfesselstraße 7, tvärs över gatan från föräldrarna. Det var där datorhistoria skrevs.
Binär, programmerbar och otroligt långsam
Z3 var enligt Konrad Zuse Internet Archive vid Zuse-institutet i Berlin ”one of the world’s first working programmable, fully automatic computing machines”. Maskinen räknade binärt, hanterade flyttal och hade en ordlängd på 22 bitar.
Minneskapaciteten var blygsamma 64 ord, och klockfrekvensen låg enligt Wikipedias tekniska sammanställning på 5 till 10 hertz. Programmen lästes in från perforerad film, så maskinen kunde köra ny kod utan att kopplas om.
En multiplikation tog omkring tre sekunder, vilket lät snabbt 1941. En modern smartphone utför hundratals miljarder operationer på samma tid.
Bortglömd efter bombnatten
Den 21 december 1943 raserades Zuses verkstad på Methfesselstraße av en allierad bombräd. Som tidningen Berliner Zeitung har beskrivit i en historisk genomgång försvann Z3 i lågorna tillsammans med större delen av kvarteret.
Med maskinen borta och dokumentationen bränd hade Zuse svårt att hävda sin pionjärinsats efter kriget. Amerikanerna hade ENIAC, britterna sin Colossus, och den tyska ingenjören som arbetat i isolation under bombregnet hamnade i skymundan.
Det var först när han själv övervakat en rekonstruktion på 1960-talet som Z3 fick sin upprättelse. Repliken står sedan dess utställd på Deutsches Museum i München.
Erkänd som den första programmerbara datorn
I dag räknas Z3 av Computer History Museum i Kalifornien som en tidig dator som ”uses 2,300 relays, performs floating point binary arithmetic, and has a 22-bit word length”, byggd av en man som arbetade ”in complete isolation from developments elsewhere”.
Z3 anses i dag vara den första fungerande, fritt programmerbara datorn baserad på det binära talsystemet. Den var i teorin Turing-komplett, ett bevis som dock fördes först 1998 av forskaren Raúl Rojas.
Konrad Zuse fortsatte att bygga datorer efter kriget och grundade företaget Zuse KG, som så småningom köptes upp av Siemens. Han dog 1995, 85 år gammal, vid det laget erkänd som en av datateknikens grundare.
