Morten Lyhne Petersen
Ralph Teetor förlorade synen som femåring och blev sedan mannen som förändrade hur miljoner människor kör bil.
Idén kom inte från ratten utan från passagerarsätet. På 1930-talet åkte den amerikanske ingenjören Ralph Teetor regelbundet med sin patentadvokat Harry Lindsay, vars hastighet svängde i takt med samtalet. Långsammare när han pratade, snabbare när han lyssnade. Den blinde ingenjören blev så irriterad att han bestämde sig för att bygga något som kunde hålla farten stadig.
Tolv år senare, den 11 augusti 1948, lämnade Teetor in en patentansökan på en ”speed control device”. Patentet beviljades den 22 augusti 1950 under nummer US 2 519 859 och blev den tekniska grunden för det vi i dag kallar farthållare, enligt National Inventors Hall of Fame.
Knivolyckan som inte stoppade honom
Ralph Rowe Teetor föddes den 17 augusti 1890 i Hagerstown, Indiana. Vid fem års ålder skadade han ett öga med en kniv. Inom ett år utvecklade han sympatisk oftalmi, en ovanlig inflammation där det friska ögat också angrips, och förlorade synen helt på båda ögonen.
Det stoppade honom inte. Teetor tog en kandidatexamen i maskinteknik vid University of Pennsylvania 1912 och beskrivs som den första kända blinda ingenjören i USA. Under karriären samlade han på sig över 40 amerikanska patent och blev 1936 ordförande för Society of Automotive Engineers.
Speedostat blev Auto-Pilot blev Cruise Control
Den färdiga uppfinningen döptes först till ”Speedostat”. En hastighetsväljare på instrumentbrädet kopplades via kardanaxeln till en mekanism i motorrummet, och med systemet aktiverat höll bilen den valda farten utan att föraren behövde trampa jämnt på gaspedalen.
Chrysler blev först att marknadsföra tekniken kommersiellt 1958. Den introducerades på lyxmodellerna Imperial, New Yorker och Windsor under namnet ”Auto-Pilot”. Cadillac började senare sälja samma typ av system under namnet ”Cruise Control”, och det blev branschstandard.
Teetor själv lär ha varit lite kluven till namngivningen. Andra arbetsnamn under utvecklingen inkluderade ”Controlmatic”, ”Touchomatic” och ”Pressomatic” innan ”Speedostat” blev varumärket.
Från 1948 till EU:s nya bilar
Teetors grundpatent är fortfarande den teoretiska basen för moderna förarstödssystem. Adaptiv farthållare, som automatiskt anpassar hastigheten efter trafiken framför, är en vidareutveckling av samma princip. Även mer avancerade system som Teslas Autopilot, som lägger till styrning och filhållning, bygger ovanpå själva farthållningsfunktionen.
Sedan den 7 juli 2024 ska alla nya bilar som säljs i EU vara utrustade med intelligent farthållare, så kallad Intelligent Speed Assistance (ISA). Systemet kombinerar skyltigenkänning, GPS och hastighetsdata för att varna föraren när hastighetsgränsen överskrids, enligt EU:s europeiska vägsäkerhetscharter. Föraren kan alltid köra om systemet, men det ska automatiskt slås på varje gång bilen startas.
”Jag hade förmodligen inte åstadkommit lika mycket med synen”
När Teetor fick frågan vad han hade kunnat åstadkomma om han haft synen kvar svarade han, enligt Historic Vehicles: ”Förmodligen inte lika mycket, eftersom jag kan koncentrera mig och det kan inte du.”
Ralph Teetor dog den 15 februari 1982, 91 år gammal. År 2024 valdes han postumt in i National Inventors Hall of Fame.
Mannen som aldrig själv satt bakom ratten gav i praktiken miljarder bilkilometer en stadigare hand.
