Jesper Bengtson
Bara fem procent av svenskarna betalar kontant, och nu pekas landet ut som avskräckande exempel i tysk press.
När det tyska techmediet Giga.de på måndagen publicerade en analys av det kontantlösa samhället var Sverige inte lyft fram som ett föredöme, utan som en varning för resten av världen. Slutsatsen: när elektroniska betalningar är den enda vägen framåt blir hela samhället skört när tekniken viker sig.
Bilden bekräftas av Sveriges egna myndigheter. I den senaste betalningsrapporten, publicerad av Riksbanken tidigare i år, skriver centralbanken att betalningsmarknaden ”behöver bli ännu säkrare och mer motståndskraftig”. Andelen svenskar som senast betalade kontant i en butik ligger kring fem procent, en dramatisk nedgång från nivåerna för femton år sedan.
När Swish och kortnäten viker sig
Att sårbarheten inte är teoretisk har flera händelser de senaste åren visat. Under julafton 2024 låg Swish nere i över tolv timmar, mitt i den mest betalningsintensiva dagen på året. I maj 2025 slog en överbelastningsattack ut tjänsten i omkring en halvtimme, enligt en redogörelse i TV4. Presstalespersonen Jenny Ragnartz betonade då att det inte rörde sig om ett intrång, men incidenten synliggjorde hur snabbt en enskild tjänst kan sätta stora delar av vardagshandeln på paus.
Både strömavbrott, cyberattacker och tekniska haverier hos externa leverantörer pekas ut som scenarier där kortnäten och de mobila betaltjänsterna riskerar att stanna samtidigt. Beroendet av privata aktörer och gränsöverskridande infrastruktur är en central del av problemet.
Detta rekommenderar myndigheterna att du har hemma
Riksbanken och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har trappat upp sina råd till hushållen. På Krisinformation.se, som MSB står bakom, rekommenderas 1 000 kronor i kontanter per vuxen i hushållet, gärna i flera olika valörer så att det går att betala även för små summor.
Men kontanterna är bara en del av beredskapen. Rekommendationen är att kunna betala på flera olika sätt:
-
Konton i mer än en bank
-
Kort från minst två olika kortnätverk, exempelvis både Visa och Mastercard
-
Tillgång till en mobil betaltjänst som Swish
-
Flera former av elektronisk legitimation, som BankID på flera enheter
Tanken är att en enskild störning, vare sig den drabbar en bank, ett kortnätverk eller BankID, inte ska kunna låsa hushållet helt från att handla mat och läkemedel.
Ny kontantlag på väg
Från politiskt håll försöker Sverige nu bromsa tempot i utfasningen. Riksbanken förespråkar bland annat att tillgången till kontanttjänster behöver förbättras och att bankerna åläggs ett tydligare ansvar för att människor i hela landet ska kunna sätta in och ta ut kontanter.
Att frågan nu lyfts även utanför Sveriges gränser, vilket den tyska analysen är ett tecken på, understryker hur ett samhälle som gjort sig helt beroende av digitala betalningar också är sårbart för dem.
