Följ oss här

Teknologi

Här är de nya metoderna hackare använder i maj 2025: och de fungerar

Med AI och trovärdig svenska lyckas bedragare lura tusentals varje vecka. Här är de metoder som används just nu – och hur du skyddar dig.

Publicerad

d.

Varje månad uppfinner bedragare nya sätt att lura oss – och i maj är deras metoder farligere än någonsin. Med hjälp av AI, lokalt språk och trovärdiga avsändare lurar de både unga och gamle.

Här är 10 av de mest aktuella metoderna just nu.

Falska mejl från leveransföretag – nu med perfekt svenska

Foto: Mark van Dam / Shutterstock.com

Bedragare skickar ut falska mejl från PostNord, Bring och andra aktörer. AI har gjort språket trovärdigt – och klickar du, hamnar du på en fällsida.

“Ditt konto är avstängt” – TikTok och Instagram-bluffar

Foto: Ascannio / Shutterstock.com

Särskilt unga får skrämselmejl om att kontot är i fara. Länken leder till en falsk inloggningssida som stjäl dina uppgifter.

QR-kodfällor på offentliga platser

Foto: Ground Picture / Shutterstock.com

Falska QR-koder dyker upp på kaféer, busshållplatser och i butiker. När du skannar installeras skadlig kod utan att du märker det.

AI-chatbots som utger sig för att vara kundtjänst

Foto: Thapana_Studio / Shutterstock.com

De finns på sociala medier och i Google-resultat. De är artiga, hjälpsamma – och leder dig till falska bank- eller betalningssidor.

Google-annonser med falska nedladdningar

Foto: PeopleImages.com – Yuri A / Shutterstock.com

Du söker efter program som VLC eller Zoom – och klickar på en betald annons. Men länken leder till en sida som innehåller skadlig kod.

Falska jobberbjudanden med bilagor

Foto: SvetaZi / Shutterstock.com

Via LinkedIn eller mejl får du ett “erbjudande” med bifogad fil. Det ser legitimt ut – men innehåller virus som infekterar datorn.

Bluffmejl från Skatteverket/MitID under underhåll

Foto: Meteoritka / Shutterstock.com

När tjänster som Skatteverket har driftstörningar, utnyttjar bedragare tillfället. Du uppmanas att logga in igen – men hamnar hos bedragaren.

Ransomware som låtsas vara en systemuppdatering

Foto: A9 STUDIO / Shutterstock.com

En popup eller ett mejl säger att du behöver uppdatera Windows. Klickar du, installerar du utpressningsprogram som låser dina filer.

Mobilbedrägeri med falska datakampanjer

Foto: Primakov / Shutterstock.com

Du får SMS om “gratis surf” från Telia eller Telenor – men måste logga in med BankID. Det är ett falskt försök att stjäla din identitet.

Telefonsamtal med svensk röst och nummer

Foto: Linaimages / Shutterstock.com

En “banktjänsteman” med trovärdig röst ber dig bekräfta en transaktion. Numret ser svenskt ut – men samtalet är AI-genererat eller förinspelat.

Annons