Från telegraf till iPhone – presidenternas prylar som blev säkerhetsrisker

När ny teknik möter nationell säkerhet

Redan 1858 skickade president James Buchanan det första transatlantiska telegrammet från en amerikansk president. Sedan dess har tekniken blivit allt mer avancerad – och därmed också svårare att säkra mot spionage och cyberattacker, enligt teknikmagasinet SlashGear.

I dag genererar smartphones, datorer och uppkopplade prylar enorma mängder data. För en president kan en enda oskyddad enhet i värsta fall fungera som en spårningsenhet eller en väg in i statens mest känsliga system.

Samtidigt måste kommunikationen sparas. Enligt den amerikanska Presidential Records Act från 1978 tillhör presidentens dokument staten och ska arkiveras av National Archives. Det gäller även mejl, sms, sociala medier och krypterade appar.

Lincoln – tekniknörd med passion för telegrafen

Abraham Lincoln var en ovanligt teknikintresserad president. Han är fortfarande den enda amerikanska presidenten som innehaft ett patent.

Hans tidigare advokatkollega William H. Herndon skrev att Lincoln hade ett tydligt intresse för mekaniska uppfinningar. När telegrafen började användas mer brett såg Lincoln direkt dess potential för krigskommunikation.

Under amerikanska inbördeskriget byggdes ett särskilt telegrafkontor i krigsdepartementet bredvid Vita huset. Där kunde presidenten snabbt få rapporter från fronten.

Telegrafnätet växte till över 15 000 miles kablar, och meddelanden krypterades för att undvika att fienden kunde läsa dem. Lincoln tillbringade så mycket tid där att han ibland sov i rummet tillsammans med operatörerna, enligt SlashGear.

Vita husets första telefon – nummer 1

Telefonen installerades i Vita huset första gången 1879, under president Rutherford B. Hayes.

Vid den tiden var tekniken fortfarande ovanlig. Den första telefonlinjen var bara kopplad till finansdepartementet – och Vita husets telefonnummer var helt enkelt 1, enligt samtida rapporter.

Under flera decennier stod telefonen i en korridor. Först 1929 fick president Herbert Hoover en telefon direkt i Ovala rummet.

Men Hoover litade inte helt på tekniken. Han förbjöd till exempel nummerskivor eftersom de ansågs osäkra.

I ett tal 1931 sade han:

“There is no noise in the world so fills one’s heart with alarm and foreboding as the telephone bell.”

För att öka säkerheten skapade Vita huset en egen telefonväxel med dedikerade linjer – en lösning som fortfarande används i modern form.

Datorerna gör entré i Vita huset

De första persondatorerna dök upp i Vita huset 1978, när Jimmy Carter installerade en Hewlett-Packard 3000 i West Wing.

Under Ronald Reagans tid blev datorer allt vanligare bland personalen, men presidenten själv använde dem sällan. Tekniken sköttes främst av Vita husets IT-personal.

Eftersom systemen inte var kopplade till internet var cyberhoten betydligt mindre än i dag. Riskerna handlade snarare om fysiska intrång eller interna misstag.

Reagan bidrog ändå till cybersäkerheten genom att skriva under Computer Security Act 1987, som krävde säkerhetsplaner för statliga datasystem och stärkte arbetet med cyberskydd, enligt SlashGear.

Obama vägrade släppa sin Blackberry

När Barack Obama tillträdde 2009 blev hans mobiltelefon ett säkerhetsproblem.

Han ville behålla sin Blackberry – något som oroade säkerhetstjänsten.

I en intervju med CNBC sade han:

“I’m still clinging to my BlackBerry. They’re going to pry it out of my hands.”

Till slut nåddes en kompromiss. Obama fick använda en kraftigt modifierad BlackBerry Curve 8900 med särskild kryptering och möjlighet att bara kommunicera med ett fåtal personer.

Den telefon som säkerhetstjänsten gav honom saknade mikrofon, kamera och GPS.

När Obama skämtade om den i en intervju med Jimmy Fallon sade han:

“Basically, it’s like, does your 3-year-old have one of those play phones?”

Bidens smartwatch gav nya huvudbryn

När Joe Biden blev president skapade flera av hans prylar nya säkerhetsproblem.

En av dem var hans Peloton-motionscykel, som är uppkopplad och utrustad med kamera och mikrofon. Det diskuterades länge om den kunde användas i Vita huset, men det är oklart om den modifierades eller byttes ut.

Biden fortsatte däremot att bära Apple Watch, vilket också väckte frågor.

Smartklockor samlar in biometrisk data, GPS-information och har mikrofoner – vilket gör dem känsliga i säkerhetsklassade miljöer.

Därför modifieras ofta sådana enheter kraftigt eller förbjuds helt i känsliga lokaler.

Trumps iPhone och sociala medier

Donald Trump blev känd för sin intensiva användning av X, tidigare Twitter.

Under sin första mandatperiod använde han flera mobiltelefoner. En iPhone var avsedd för samtal och en annan för sociala medier och nyhetssidor.

Vissa säkerhetsåtgärder mötte motstånd från presidenten själv, enligt tjänstemän som uttalade sig för Politico.

En West Wing-tjänsteman sade 2018:

“Due to inherent capabilities and advancement in technologies, these devices are more secure than any Obama-era devices.”

Inför valet 2024 fick Trumps team också tillgång till särskilt säkra telefoner och datorer från försvarsleverantören Green Hills Software.

Trots det har han fortsatt att använda iPhone – och vid installationen 2025 fotograferades hans mobil, vilket ledde till spekulationer om bilden han hade som bakgrund.

Teknikens eviga dilemma i Vita huset

Från telegrafer till smartklockor har varje ny teknik i Vita huset inneburit samma dilemma.

Presidenter behöver snabba och moderna kommunikationsverktyg – men varje ny pryl kan också bli en potentiell säkerhetslucka.

Därför lägger amerikanska myndigheter, särskilt National Security Agency, enorma resurser på att anpassa och säkra presidentens teknik.

Källa : SlashGear.