Emil Martesen
Svenska myndigheter avråder från helårsdäck i vinterväglag, och testdata visar hur stor säkerhetsskillnaden faktiskt blir.
Däckbytessäsongen närmar sig, och varje höst dyker samma fråga upp hos svenska bilägare: räcker helårsdäck, eller behöver jag ett separat set vinterdäck? På kontinenten är kompromissen allt vanligare i städer med milda vintrar. I Sverige ser bilden annorlunda ut.
Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, avråder rakt av från åretruntdäck för svenska vintervägar. När institutet testade 14 modeller på is, snö och bar asfalt låg bromssträckan på is i snitt drygt 30 procent längre än för ett nordiskt referensvinterdäck, i värsta fall 50 procent längre. På snö handlade det om 10-30 procent längre bromssträcka.
”VTI anser att det är olämpligt att köra på åretruntdäck i Sverige”, säger seniorforskaren Mattias Hjort, som ledde studien.
Slutsatsen syns även i den officiella rådgivningen. På sin sida om däck skriver Trafikverket att ”grunden för en säker resa på vintern är bra vinterdäck” och pekar direkt vidare till VTI:s bedömning av åretruntdäck som inte trafiksäkra.
Så säger lagen från 1 december
Transportstyrelsen kräver vinterdäck eller likvärdig utrustning mellan 1 december och 31 mars på personbilar, lätta lastbilar och släpvagnar när det råder vinterväglag, det vill säga när det finns snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägen. Minsta mönsterdjup är 3 millimeter under samma period.
Sedan 1 december 2024 räknas ett dubbfritt vinterdäck bara som vinterdäck om det bär den så kallade alptopps-symbolen (3PMSF), ett berg med tre toppar och en snöflinga inuti. Enbart den äldre M+S-märkningen räcker inte längre. Ett helårsdäck som är 3PMSF-certifierat är juridiskt godkänt som vinterdäck, men certifieringen säger inget om hur det presterar på nordisk is.
För vem kan helårsdäck ändå fungera
De situationer där helårsdäck kan vara motiverade är snävt avgränsade. ADAC:s test av 16 helårsdäck 2025 kunde bara rekommendera hälften av modellerna, och den tyska bilorganisationen är tydlig med begränsningen:
”Den som vill köra på semester i höga temperaturer, eventuellt fullastad, eller åka på skidsemester, bör hellre satsa på rena sommar- och vinterdäck”, skriver ADAC i sin sammanfattning.
Även Michelin, som själva säljer helårsdäck, håller fast vid att ”vinterdäck fortfarande är det bästa valet för extrema förhållanden, som kraftigt snöfall eller is”. Företaget anger att helårsdäck märkta 3PMSF är byggda för temperaturer mellan −10 och +30 grader, ett spann som täcker en typisk vinter i sydvästra Skåne men inte januari i Norrland.
I praktiken pekar råden mot en mycket smal målgrupp: bilister som kör lite, håller sig i stan, sällan lämnar området söder om Skåne-Blekinge och aldrig planerar in en fjällsemester eller släpvagnstur. För alla andra är ett separat vinterdäckset det säkrare valet.
Ekonomin i två set kontra ett
Kostnadsargumentet väger tyngre än många tror. Två uppsättningar kräver hjulskifte två gånger per år, vilket hos en verkstad brukar landa på 500-1 000 kronor per tillfälle, plus förvaring om du inte har egen plats. Ett komplett set kvalitetsdäck till en småbil kostar typiskt 5 000-6 000 kronor.
Helårsdäck slipper hjulskiftet men slits fortare eftersom de rullar året runt. Bränsleförbrukningen blir också något högre än med rena sommardäck sommartid. Räkneexemplet lutar mot helårsdäck först när körsträckan är låg och vintervägen sällsynt, annars äts besparingen upp av kortare däcklivslängd och sämre grepp.
Vad du bör göra före första snön
Riksförbundet M Sverige uppmanar bilägare att byta i god tid: ”Byt i tid! Var inte ute i sista minuten.” Organisationens tekniska expert Carl-Erik Stjernvall påminner samtidigt om att EU-däckmärkningen inte fångar nordiska förhållanden, och rekommenderar att man tittar på oberoende vinterdäckstester innan man väljer modell.
Kontrollera också mönsterdjupet på befintliga däck, 3 millimeter är laggränsen från 1 december, men greppet försämras redan vid 4-5 millimeter.
