Emil Martesen
Bilen är billig, välutrustad och full av teknik, men går något sönder kan reparationen bli en långdragen historia.
Ett holländskt försäkringsbolag går nu ut och avråder konsumenter från att köpa bil från en rad nya asiatiska märken som just nu etablerar sig i Europa. Problemet är inte själva bilarna, utan vad som händer efter en krock: reservdelar måste ofta skeppas från Asien, verkstäderna saknar diagnosverktyg och reparationsinstruktioner finns i värsta fall bara på kinesiska.
Det holländska motormediet Autoblog rapporterar att försäkringsbolaget Univé har publicerat en lista med märken som konsumenter bör tänka sig extra noga för innan köpet. Bland namnen finns kända aktörer som Nio, Zeekr, Leapmotor och Omoda, men också mindre kända märken som Dongfeng, Voyah, Hongqi, Changan, MHero och Jaecoo, samt de amerikanska Lucid och vietnamesiska Vinfast.
Reservdelar från andra sidan jorden
Univé säger inte nej till alla kinesiska bilar. I sin kundinformation skriver bolaget att ”het is dan goed om te weten dat je bij ons niet elk Chinees automerk kunt verzekeren”, och tillägger samtidigt att ”Merken als BYD zijn bij ons wel welkom”. BYD har alltså etablerat sig tillräckligt för att accepteras, medan nyare namn faller utanför.
Kärnan i varningen är den praktiska verkligheten efter en skada. Där etablerade europeiska tillverkare kan leverera reservdelar inom ett till två dygn, kan väntetiden för en ny asiatisk modell bli veckor eftersom delen måste transporteras från Kina. Under tiden står bilen på verkstaden, och hyrbilskostnaderna växer.
Även brittiska försäkringsbolag drar öronen åt sig
Problemet är inte unikt för Nederländerna. Brittiska Auto Express har i en granskning beskrivit att flera kinesiska modeller är nästintill oförsäkringsbara på den brittiska marknaden, där försäkringsbolag avvisar upp till hälften av alla offertförfrågningar för märken som BYD Seal, GWM Ora, MG och Omoda.
Ben Townsend från den brittiska branschorganisationen Thatcham Research konstaterar för Auto Express att ”det i grunden inte är något fel på bilarna de tillverkar”. Problemet ligger någon annanstans. Martyn Rowley från National Body Repair Association sammanfattar det som att verkstäderna ”helt enkelt inte kan få tag på delar; de finns inte för det fordonet”. Även grundläggande information som mätdata för hjulinställning kan enligt organisationen vara svår att hitta för nyare modeller.
Andrahandsvärdet är den andra risken
För svenska köpare som lockas av prislappen på en välutrustad kinesisk elbil finns ytterligare en risk att räkna in: värdet. Bo Ericsson från Fordonsjuristen har till Dagens Infrastruktur beskrivit hur andrahandsmarknaden reagerar när ett okänt varumärke tappar fäste.
”Om ett okänt kinesiskt märke försvinner kan köpare bli mycket tveksamma. Då kan värdet falla betydligt snabbare än för etablerade märken”, säger han. En bil som kostade 700 000 kronor ny kan enligt Ericsson tappa betydligt mer i värde än motsvarande modeller från Volkswagen, Volvo eller Tesla om marknaden vänder.
Vad man kan göra som köpare
För den som ändå funderar på ett kinesiskt eller nytt asiatiskt märke är rådet från både försäkringsbolag och branschorganisationer det samma: ta kontakt med försäkringsbolaget innan köpet, inte efter. Kontrollera att just den specifika modellen accepteras, och fråga uttryckligen om servicenätverk och reservdelslager i Sverige. Ett bra pris i showroomet kan förvandlas till en dyr affär om bilen står stilla i månader i väntan på en stötfångare.
