Sebastian Juul
En kapad PDF-faktura ser identisk ut med originalet, men ett enda fält är ändrat.
Du får en faktura på mejlen från en leverantör du redan handlar med. Logotyp, OCR-nummer, kundinformation och fakturatext stämmer prick, men bankgirot går till en bedragares konto. När pengarna är borta är de i princip omöjliga att få tillbaka.
Metoden kallas kapad faktura och är en av de snabbast växande bedrägeriformerna mot både privatpersoner och företag i Sverige. Handelsbanken beskriver tillvägagångssättet rakt på: en del bedragare skickar fakturor som ser ut att komma från en etablerad leverantör, men byter ut bankgironumret mot sitt eget.
Så gör bedragarna
I de mest sofistikerade fallen har bedragarna fått tillgång till kommunikationen mellan köpare och säljare, antingen genom ett kapat mejlkonto eller genom att hacka en leverantörs utskickslista. När leverantören skickar sin riktiga PDF-faktura fångas den upp, ett enda fält i filen ändras, och en i det närmaste identisk kopia skickas vidare till mottagaren.
Polisregion Syd gick i en varning den 25 maj 2026 ut om att antalet bluffmejl mot företag ökar kraftigt. En av de metoder som pekas ut är fakturor som ”ser ut att komma från en känd leverantör med nya bankuppgifter” och kapade mejlkonton där angriparen läser pågående konversationer för att slå till i rätt ögonblick.
Metoden förutsätter inget misstag från mottagarens sida. Du har beställt något, en faktura ska komma, och den som dyker upp i inkorgen ser identisk ut med originalet. Det är därför upplägget är så effektivt.
Hela näringslivet drabbas
Omfattningen har eskalerat snabbt. Antalet publiceringar på Svensk Handels varningslista ökade med 125 procent under 2025 jämfört med året innan. Vanligast är ett nytt och sofistikerat upplägg med internationella kopplingar där bedragarna kapar riktiga mejlkonton och skickar fakturor därifrån.
I ett spår som Svensk Handel kartlade placerades pengarna på 82 olika bankkonton i åtta europeiska länder.
”Bedrägliga verksamheter och fakturor styrs av den organiserade brottsligheten. Kapningarna vi ser visar att det både finns resurser och inflytande för att koordinera gränsöverskridande brottslighet i princip riskfritt”, säger Ludvig Isacsson vid Svensk Handel.
En enkel rutin skyddar dig
Rådet från banker och myndigheter är detsamma, oavsett om du betalar privat eller för ett företag: verifiera betalningsuppgifterna i en annan kanal än den fakturan kom i. Ett telefonsamtal till ett nummer du själv letar upp, inte det som står i mejlet eller på fakturan.
Handelsbanken poängterar att det är ovanligt att leverantörer byter kontonummer och rekommenderar att ringa och fråga, även när allt annat på fakturan ser korrekt ut. För företag gäller samma princip förstärkt: acceptera aldrig ändrade betalningsuppgifter enbart via mejl, och bygg in dubbelt godkännande där två personer måste signera större betalningar.
Betalar du på en pappersfaktura, kontrollera att bankgironumret matchar det du har registrerat sedan tidigare. Är det du betalar en engångsleverantör, lägg på en minut extra för att slå numret och fråga.
Betalsystemet skärps i höst
Under hösten 2026 går Sveriges bankgiro- och plusgirobetalningar över till en ny infrastruktur baserad på standarden ISO 20022. Enligt SEB:s information om omläggningen blir det då obligatoriskt att ange betalningsmottagarens namn vid både kontoöverföringar och bankgiro- och plusgirobetalningar.
Förändringen är främst teknisk, men den gör det svårare för bedragare att dölja vart pengarna faktiskt går. När namnet på kontohavaren tvingas med i varje transaktion blir det tydligare när mottagaren inte matchar den leverantör du tror att du betalar.
