Sebastian Juul
EU-kommissionen siktar på att lägga fram ett nytt lagförslag den 11 november som ska göra det lika enkelt att säga upp en digital tjänst som att starta den.
Förslaget heter Digital Fairness Act och är tänkt att slå ned på de designknep som gör att miljontals konsumenter sitter fast i prenumerationer de egentligen vill lämna. Kommissionen siktar på 11 november 2026 för att presentera texten för kommissionärskollegiet, enligt uppgifter som fackbrevet digitalfairnessact.com samlat in. Datumet är indikativt och kan flyttas av kommissionens ordförande.
Lagen är ett direkt svar på en EU-studie från 2022 som visade att 97 procent av de mest populära webbplatserna och apparna i EU använde minst ett så kallat mörkt mönster. De vanligaste typerna var dold information, förkryssade rutor, nagging-notiser, krånglig uppsägning och tvingad registrering. Mörka mönster, det vill säga gränssnittsval som styr användaren mot ett beslut hen annars inte skulle ha tagit, är i dag undantag snarare än regel bara när det handlar om små nischsajter.
Uppsägningen ska vara lika enkel som anmälan
Själva kärnan i det kommande förslaget är en symmetriprincip: kan du teckna en tjänst med ett klick ska du också kunna säga upp den med ett klick. Advokatbyrån AKD, som sammanställt vad som väntas ingå, pekar ut funktioner som gör det orimligt svårt att säga upp digitala prenumerationer som en av de centrala måltavlorna. Till det kommer regler mot automatisk förnyelse utan tydlig påminnelse och gratisperioder som i tysthet rullar över till ett betalat abonnemang.
Konsekvenserna av mönstren syns i den beteendevetenskapliga delen av EU-studien: när vanliga konsumenter utsattes för mörka mönster gjorde de i 47 procent av fallen val som gick emot deras egna preferenser. För sårbara grupper, som äldre och personer med lägre utbildning, låg siffran på 51 procent.
Dolda nedräknare, influerare och vanedesign
Prenumerationer är bara en bit. EU-kommissionens egen beskrivning av lagen anger att den också ska ta tag i vilseledande gränssnittsdesign, missvisande marknadsföring från influerare på sociala medier, beroendeframkallande design i digitala tjänster och orättvis personalisering som utnyttjar konsumenters sårbarheter.
I praktiken handlar det om de falska nedräknare som påstår att ett erbjudande försvinner om 15 minuter, cookie-banners där ”acceptera alla” lyser upp i grönt medan ”neka alla” är gömd i en undermeny, autoplay och ”dagliga streaks” som straffar den som tar en paus, samt rekommendationer som styr barn och unga mot innehåll som är anpassat efter deras svagheter.
McGrath: vi ska täta luckorna
Justitie- och konsumentskyddskommissionär Michael McGrath har beskrivit lagen som den saknade pusselbiten i EU:s digitala regelverk. ”Det övergripande syftet med DFA är att täppa till kvarvarande luckor i de digitala konsumentskyddslagarna”, sa han i en intervju med IAPP. ”Det skulle utöka DSA-kraven till alla företag som i dag inte omfattas av DSA.”
Där nuvarande Digital Services Act bara förbjuder vissa mörka mönster hos de riktigt stora plattformarna, är tanken med DFA att samma krav ska gälla hela den digitala ekonomin, från mindre e-handelsbutiker till appar och influerarkampanjer. Lagen föreslås gälla alla företag som riktar sig till konsumenter i EU, oavsett var företaget är registrerat.
För svenska konsumenter som redan sett streamingpriserna stiga i flera led under 2026 betyder förslaget konkret att uppsägningsknappen ska finnas på första skärmen, inte efter sex steg i en meny. Nästa officiella hållpunkt är kommissionskollegiets möte den 11 november, därefter går förslaget vidare till Europaparlamentet och rådet.
