Jesper Bengtson
BankID-appen sparar en komplett lista över varje gång din digitala identitet använts, och de flesta har aldrig öppnat den.
Historiken visar datum, tidpunkt och vilken metod som användes vid varje inloggning eller signering. Dyker det upp en identifiering du inte känner igen är det ofta det första tydliga tecknet på att någon obehörig fått tillgång till ditt BankID.
Sedan version 7.46, som rullades ut den 3 februari 2026, döptes funktionen om från ”Min historik” till bara ”Historik”, och samtidigt utökades informationen. Nu kan du se om du ”identifierat sig, gjort ett kortköp eller godkänt en betalning, samt vilken metod som användes för att godkänna”.
Så hittar du historiken i appen
Öppna BankID-appen och gå till Inställningar. Klicka på ditt namn och välj Historik, då krävs en inloggning. Enligt konsumentupplysningstjänsten Konsumenternas visas då ”en lista över de händelser som finns för bank-id med ditt personnummer”.
I listan står datum, tid och vilken typ av händelse det är, en identifiering (till exempel en inloggning) eller en signering. Du ser också från vilken enhet BankID användes. Vad som däremot inte finns i loggen är belopp eller vilka konkreta varor eller tjänster som köpts. ”BankID har däremot ingen information om vad man köpt, belopp eller andra detaljer, den informationen finns bara hos tjänsten där BankID användes”, framgår det av beskrivningen av uppdateringen.
Det ska du vara uppmärksam på
Gå igenom listan och matcha varje rad mot din egen minnesbild. Är det tjänster du känner igen: banken, Skatteverket, Försäkringskassan, Kivra, en försäkringsbolagsapp, en vårdtjänst? Är tidpunkten rimlig, låg din telefon i din ficka just då?
En identifiering du inte kan förklara, i synnerhet mitt i natten eller på en tid då du inte använde någon tjänst, är en tydlig varningssignal. Detsamma gäller om det plötsligt dyker upp signeringar mot okända motparter, eller om du får notiser om att BankID installeras på en enhet du inte äger.
Stöldskyddsföreningen listar också andra tecken på att din identitet kan ha kapats: ”Du får fakturor på olika varor som du inte har beställt”, ”Mobilabonnemang tecknas i ditt namn”, eller att du får en kopia på en kreditupplysning i ditt namn utan att själv ha begärt en.
Så agerar du om något ser fel ut
Hittar du en identifiering du inte kan förklara, spärra ditt BankID direkt. Har du fortfarande kvar telefonen kan det göras i själva appen eller via internetbanken. Är telefonen borta eller om du bara vill vara på den säkra sidan ringer du bankens spärrhjälp, som är öppen dygnet runt:
-
Nordea: 08-402 57 10
-
Handelsbanken: 020-41 12 12
-
Swedbank: 08-411 10 11
Nordea är tydliga med att man ska agera direkt: ”Du ska genast spärra ditt BankID om du misstänker att någon obehörig har fått tillgång till det.”
Nästa steg är banken själv, be dem gå igenom transaktioner och stoppa allt som ser misstänkt ut. Polisen råder att man ska ”ring din bank och kontrollera dina konton om du misstänker att du utsatts för ett identitetsbedrägeri”, och att därefter göra en polisanmälan via 114 14, eller 112 om ett brott pågår just nu.
Efter det: spärra ditt personnummer hos ett kreditupplysningsföretag för att stoppa lån och krediter i ditt namn, sätt en e-legitimationsspärr för adressändring hos Skatteverket, och gå igenom din digitala brevlåda och e-post efter kvitton på ordrar eller abonnemang du inte känner igen.
En vana som tar två minuter
BankID är navet för nästan all digital identifiering i Sverige, från bankärenden till myndighetskontakter, Kivra och hundratals privata tjänster. Att öppna Historik en gång i månaden, eller när du får ett SMS eller mejl om en inloggning du inte känner igen, är en av de enklaste rutinerna för att upptäcka en identitetskapning i tid.
Ju snabbare en obehörig användning fångas, desto mindre skada hinner den göra.
