Morten Lyhne Petersen
Högsta domstolen sätter punkt för det uppmärksammade Swish-målet mot Nordea.
Beslutet kom den 5 maj 2026, när domstolen nekade prövningstillstånd i fallet där pensionären John-Erik Johansson förlorade 100 000 kronor till bedragare. Hovrättens dom till bankens fördel står därmed fast och blir vägledande för liknande tvister.
Domen drar en skarp gräns: när kunden själv har signerat överföringen med Mobilt BankID är transaktionen inte obehörig, och banken är inte skyldig att ersätta förlusten. Det gäller även när kunden har manipulerats av professionella bedragare under påtryckning.
För miljontals svenska Swish-användare innebär det att skyddsnätet är tunnare än många trott. Den som blir lurad att själv flytta pengar bär hela förlusten själv.
Så lurades John-Erik
Bedrägeriet inträffade den 3 januari 2023. En person ringde upp 81-åringen och påstod att hans konto utsatts för identitetsstöld, och att pengar var på väg att försvinna. Den enda räddningen, sa bedragaren, var att göra en så kallad annulleringstransaktion via Swish.
Under stress lät John-Erik höja sin Swish-gräns från 5 000 till 100 000 kronor och förde sedan över hela beloppet till ett nummer som visade sig kontrolleras av bedragaren. Pengarna var borta.
Konsumentombudsmannen (KO) drev fallet hela vägen och krävde att Nordea skulle ersätta förlusten. Stockholms tingsrätt avslog kravet i november 2024 och slog fast att betalningsordern var giltig eftersom kunden själv hade signerat med sin säkerhetslösning. Hovrätten gick på samma linje, och nu har Högsta domstolen alltså valt att inte pröva målet vidare.
Skarp skillnad mot 2022 års prejudikat
Beslutet står i tydlig kontrast till ett tidigare avgörande i Högsta domstolen från 2022. I målet T 4623-21 hade en kund lämnat ut BankID-koder och svarskoder från sin bankdosa till en bedragare. Där fann domstolen att kunden visserligen handlat grovt vårdslöst, men inte särskilt klandervärt.
Skillnaden ligger i tekniken. När en bedragare själv genomför transaktionen efter att kunden lämnat ifrån sig koder, klassas den som obehörig och kundens ansvar begränsas till 12 000 kronor enligt betaltjänstlagen. Men när kunden själv trycker på knappen, även under manipulation, anses transaktionen behörig och hela förlusten faller på kunden.
KO kritiserar lagstiftningen
Lena Aronsson, generaldirektör för Konsumentverket och konsumentombudsman, riktar skarp kritik mot hur ansvaret är fördelat. Hon menar att informationskampanjer från bankerna inte räcker, eftersom de inte hjälper i själva bedrägeriögonblicket när offret är pressat och skrämt.
KO har under processen pekat på att Nordea saknade vissa säkerhetssystem och rutiner som hade kunnat fånga upp den misstänkta transaktionen i realtid. Domstolarna ansåg dock att det vid tidpunkten inte fanns några branschkrav på sådan övervakning.
Även Sveriges Konsumenter har varnat för konsekvenserna. Generalsekreteraren Johanna Hållén pekade redan efter tingsrättsdomen på att bankerna saknar incitament att bygga ut säkerheten så länge förlusten hamnar på kunden.
Vad gäller nu för Swish-användare
Med HD:s beslut är rättsläget klart: blir du lurad att själv Swisha pengar till en bedragare, oavsett hur sofistikerad manipulationen är, kan du inte räkna med ersättning från banken. Skyddet enligt betaltjänstlagen gäller bara när någon annan obehörigt har använt dina inloggningsuppgifter.
Inom EU pågår arbete med skärpta regler för betaltjänster, där bankernas ansvar vid social manipulation diskuteras. Tills dess vilar bevisbördan på kunden själv.
