Emil Martesen
Meta-chefen lovar personlig superintelligens till miljarder, samtidigt som bolagets kassaflöde rasar 91 procent.
I ett brev publicerat på Metas egen sajt den 30 juli slår Meta-chefen fast att det inte är superintelligensen i sig som är hotet, utan tanken att den ska hamna i händerna på ett fåtal företag, regeringar eller institutioner. En förkortad version gick som opinionsartikel i Wall Street Journal dagen innan.
Zuckerberg formulerar Metas linje kring tre principer: individens egenmakt som källa till välstånd, uppfinning som superintelligensens främsta syfte och maktbalans som säkerhetens grund. Målet är, med hans ord, en ”personlig superintelligens som hjälper dig nå dina mål och skapa det du vill se i världen”.
Kontrast mot OpenAI och Google
Skiljelinjen mot resten av branschen dras hårt. ”Meta är det företag som primärt fokuserar på att bygga personlig superintelligens för alla. De flesta andra laboratorier fokuserar på att bygga AI för företag, regeringar eller andra institutioner”, skriver Zuckerberg i brevet.
Han målar också upp den framtid han vill undvika: en värld där automatiseringen tar över och där mänskligheten reduceras till mottagare av det som systemen kastar av sig. ”Om superintelligensens makt hålls av ett litet antal individer, företag, regeringar eller av AI:n själv, kommer det naturligt att leda till utfall som är mindre gynnsamma för alla andra”, skriver Zuckerberg enligt samma källa.
Öppen källkod med förbehåll
Meta upprepar sitt stöd för öppen källkod, men Zuckerberg lämnar sig själv en dörr öppen. Bolaget kommer att vara ”noggrant med vad vi väljer att göra öppet”, med målet att stärka människor så mycket som möjligt, framgår av Metas eget inlägg.
Formuleringen är en förskjutning från Llama-strategin, där varje ny modellversion släppts med öppna vikter. Vad ”noggrant” kommer att betyda i praktiken när Meta närmar sig kraftfullare system får kommande släpp visa.
Ekonomin bakom manifestet
Tajmningen väckte omedelbart kritik. Samma vecka som manifestet publicerades redovisade Meta ett kvartal där det fria kassaflödet föll med 91 procent på ett år, från 8,55 miljarder dollar (cirka 81 miljarder kronor) till 784 miljoner dollar (cirka 7,4 miljarder kronor), rapporterar Fortune. Kvartalets utgifter steg 55 procent till drygt 42 miljarder dollar (omkring 398 miljarder kronor), delvis drivet av juridiska kostnader och avgångsvederlag.
I bakgrunden ligger Metas åtagande att lägga runt 72 miljarder dollar (cirka 683 miljarder kronor) på AI-infrastruktur, påpekar Engadget, som samtidigt konstaterar att brevet är påfallande vagt. Zuckerberg definierar aldrig vad han menar med superintelligens och redovisar inte hur Meta ska bygga den.
Vad det betyder för användaren
Den principiella linjen är enkel att formulera, men svårare att bevisa. Zuckerberg säger att Metas AI ska förbli ett personligt verktyg i händerna på användaren, inte ett automatiseringssystem som ersätter arbete och beslut. För den som redan möter Metas AI i Facebook, Instagram och WhatsApp handlar löftet om att kontrollen ska ligga hos individen, inte hos ”ett fåtal institutioner”.
Om det infrias hänger på detaljer som Zuckerberg ännu inte har lagt fram: vilka modeller som faktiskt släpps öppet, vilka som stängs och hur Meta ska hantera de miljarder användarprofiler som redan finns i bolagets system.
