Robotläkarna är här – men vågar vi låta dem ställa diagnosen?

1. En ny era inom sjukvården

Artificiell intelligens har på allvar gjort sitt intåg på sjukhusen. Från röntgenbilder till blodprover och patientjournaler används AI idag för att analysera, bedöma och till och med föreslå behandlingar. Enligt en ny rapport från Världshälsoorganisationen (WHO) används AI i mer än 30 % av alla medicinska beslut globalt – en ökning med över 200 % sedan 2022.

2. Algoritmerna som ser mer än läkaren

AI-system kan idag identifiera cancer, hjärtsjukdomar och ovanliga diagnoser med en precision som i vissa fall överträffar mänskliga läkare. I ett försök på Karolinska Universitetssjukhuset analyserade en algoritm 10 000 lungcancerscanningar och upptäckte 7 % fler tidiga fall än specialisterna. Den största fördelen är hastigheten – en bedömning som tidigare tog timmar kan nu göras på några sekunder.

3. Människan som sista länk i kedjan

De flesta systemen används fortfarande som beslutsstöd – inte som ersättning för läkare. En AI ställer inte diagnosen ensam, utan ger en sannolikhetsbedömning som läkaren sedan godkänner. “Teknologin är ett komplement, inte en ersättning,” säger professor i medicinsk databehandling Anne Grethe Larsen vid Köpenhamns universitet. “Men ju mer exakt AI blir, desto svårare blir det för läkare att motsäga den.”

Läs också: Nvidia passerade 4 000 miljarder dollar

4. När fel får mänskliga konsekvenser

Sommaren 2025 tvingades ett brittiskt sjukhus dra tillbaka ett AI-diagnossystem efter att flera patienter fått felaktiga blodprovsanalyser. Händelsen väckte en ny debatt om ansvar: Vem bär skulden om en maskin gör fel? Enligt OECD:s Health Technology Board finns det fortfarande inga gemensamma internationella regler för ansvar vid AI-fel.

5. Patienterna är delade

En opinionsundersökning från Reuters Health visar att 57 % av europeiska patienter är positiva till AI i sjukvården – men bara om en människa har sista ordet. Bland yngre generationer är tilliten större, medan äldre patienter ofta förknippar AI med brist på empati och “maskinbeslut utan känslor”. Flera sjukhus arbetar nu med att utveckla etiska riktlinjer för vad algoritmer får besluta.

6. Fördelar som är svåra att ignorera

AI kan redan minska fel i medicinering, upptäcka avvikelser i journaler och förutsäga komplikationer innan de uppstår. I Sverige använder Karolinska Institutet AI för att förutse risken för hjärtstopp på intensivvårdsavdelningar – med 89 % noggrannhet. Resultaten sparar tid, resurser och i många fall liv.

7. Data, tillit och ansvar

För att AI ska fungera säkert krävs tillgång till enorma mängder medicinsk data. Det väcker nya frågor om integritet och datasäkerhet. I Sverige lagras patientdata centralt hos Socialstyrelsen, men experter varnar för att ett cyberangrepp mot vården kan få större konsekvenser än någonsin tidigare. Tillit blir därför lika viktigt som teknik.

Läs också: Apple vill köpa F1-rättigheterna

8. Framtidens läkare är både människa och maskin

Experter bedömer att AI under de kommande åren kommer att bli en naturlig del av allt från triage till operation. Men mänsklig intuition, erfarenhet och empati kommer fortfarande att vara oumbärliga. “Det handlar inte om att välja mellan maskin och människa,” säger WHO:s teknologidirektör Leo Tan. “Det handlar om att hitta balansen mellan snabbhet och omdöme – och den kampen har bara börjat.”

Läs också: Samsung fortsätter med galna priser