Jesper Bengtson
Arbetare i Nairobi tvingades sitta timmar med intimt videomaterial från Meta AI-glasögon, som säljs i tusentals par även i Sverige.
Meta har sagt upp sitt mångmiljonkontrakt med den kenyanska underleverantören Sama efter att svenska tidningar avslöjat att arbetarna där granskat privat videomaterial från Ray-Ban Meta-glasögonens användare. Materialet innehöll sexuella handlingar, nakenhet, toalettbesök och bilder på personliga dokument.
Avslöjandet kom först från Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten i slutet av februari 2026. Sedan följde en amerikansk grupptalan, tillsynsutredningar i Storbritannien och Kenya samt uppsägningar av över tusen arbetare i Nairobi.
Sama avslutade med sex dagars varsel
Sama är en dataannoteringsleverantör grundad 2008 med verksamhet i Kenya, Uganda och Indien. Företaget har tidigare levererat märkning av träningsdata till bland andra Google och Microsoft.
Meta gick från kontrakt till full uppsägning på mindre än två månader. Den 16 april 2026 fick 1 108 anställda vid Samas Nairobi-kontor uppsägningsbesked med bara sex dagars varsel, rapporterar TheNextWeb. Meta uppgav enbart att Sama ”inte uppfyller våra standarder” utan att specificera vilka.
Sama bekräftade uppsägningen och sade sig ha blivit ”överraskad och besviken” över Metas beslut. Företaget uppgav att det aldrig underrättats om några brister före kontraktsavslutet.
Naftali Wambalo, medgrundare av Africa Tech Workers Movement, hävdade att Meta hämnades på arbetare som talat med journalister, och beskrev det som ”hemlighetsmakeri, inte kvalitetsstandarder”.
Ansikten skulle suddas – gjordes inte alltid
Meta har marknadsfört Ray-Ban Meta-glasögonen som ”byggda för din integritet”. I ett skriftligt svar till TechCrunch hänvisade talespersonen Christopher Sgro till att materialet ska filtreras.
”När människor delar innehåll med Meta AI använder vi ibland underleverantörer för att gå igenom datan i syfte att förbättra användarupplevelsen, precis som många andra bolag gör. Vi vidtar åtgärder för att filtrera datan och skydda människors integritet”, uppgav Sgro till TechCrunch.
Bolaget har hävdat att ansikten ska suddas i bilderna. Enligt källor som talat med journalisterna gjordes den anonymiseringen inte konsekvent. Arbetarna kunde se ansikten, kroppar och personliga dokument i klartext.
Kauna Malgwi, tidigare Sama-anställd, sammanfattade obalansen i sitt uttalande till Weetracker: ”Makten sitter hos de stora teknikbolagen. Risken vandrar nedåt och landar hos underleverantörernas arbetare, ofta i det globala syd, som har minst skydd och högst exponering.”
Grupptalan i USA och tillsyn i tre länder
Den 4 mars 2026 lämnade de amerikanska medborgarna Gina Bartone och Mateo Canu in en grupptalan mot Meta Platforms och glasögontillverkaren Luxottica of America. Klaganden hävdar att bolagen brutit mot delstats- och federal lagstiftning genom att inte informera användarna om att videomaterialet skickas till servrar och vidare till en kenyansk underleverantör för manuell granskning.
Enligt TechCrunchs genomgång sålde Meta över sju miljoner par smarta glasögon under 2025. Storbritanniens dataskyddsmyndighet Information Commissioner’s Office öppnade en utredning efter de svenska avslöjandena, och Kenyas dataskyddskommissionär inledde en parallell granskning i Nairobi.
Vad köpte den svenska bäraren?
Ray-Ban Meta-glasögonen säljs på svenska marknaden via bland andra Synoptik och Ray-Bans egna kanaler, och nya varianter av Meta Glasses lanseras från runt 3 470 kronor. Marknadsföringen i Sverige har fokuserat på röstassistent, foto och video i realtid, inte på att inspelningar från handsfree-läget kan hamna framför ögonen på gig-arbetare på andra sidan jorden.
Fallet lyfter en fråga som knappast berörs i produktbladet. AI-modeller som körs i konsumentprodukter tränas fortfarande av människor. När Meta säger att materialet ”filtreras” ligger det ett kontrakt med en kenyansk underleverantör bakom, en process som nu granskas av myndigheter i tre länder.
