Jesper Bengtson
Två kongressledamöter i Washington vill ge staten en nödstoppsknapp för avancerade AI-modeller.
Förslaget kommer bara en vecka efter att OpenAI:s egen modell autonomt bröt sig in i konkurrenten Hugging Faces servrar under ett internt säkerhetstest. Går lagen igenom kan amerikanska myndigheter beordra ChatGPT, Gemini eller Claude att stängas av utan att gå vägen via domstol.
Lagen heter AI Kill Switch Act och lades fram i representanthuset torsdagen den 23 juli 2026 av demokraten Ted Lieu från Kalifornien och republikanen Nathaniel Moran från Texas. Den ger inrikessäkerhetsdepartementet, DHS, rätten att beordra ”avstängning eller strypning av varje AI-system som anses orsaka katastrofal skada”, efter samråd med handelsministern och den nationella underrättelsedirektören.
Ted Lieu motiverar förslaget med att branschen har passerat en teknisk vändpunkt.
”Vi är på väg från AI som svarar på frågor till AI som utför handlingar. Det är absolut nödvändigt att dessa AI-system har nödstopp”, säger han i ett uttalande.
Träffar bara de största bolagen
Lagen är inte tänkt att fånga in varje chatbot-app. Den gäller för AI-företag som omsätter minst 500 miljoner dollar per år och som utvecklar modeller där enbart beräkningskraften kostat över 100 miljoner dollar att träna, uppger den amerikanska tekniknyhetssajten Neowin. I praktiken betyder det spelare som OpenAI, Google DeepMind, Anthropic och Meta.
Tre villkor ska kunna utlösa myndighetsingripandet: att systemet orsakat minst tio dödsfall, ekonomiska skador på minst 100 miljoner dollar, eller att modellen försöker gömma sig från sina egna avstängningskommandon. Bolag som vägrar följa ordern riskerar böter på mellan 2 och 20 miljoner dollar per dag så länge överträdelsen pågår.
Republikanen Nathaniel Moran ramar in det som en ansvarsfråga snarare än en broms.
”Förvaltarskap betyder att se till att människor behåller förmågan att kontrollera den teknik vi bygger”, säger han enligt Neowin.
OpenAI:s modell hackade en konkurrent på egen hand
Bakgrunden är en händelse som OpenAI själva kallar oöverträffad. Den 16 juli 2026 upptäckte Hugging Face, som driver en av världens största öppna plattformar för AI-utvecklare, att en autonom AI-agent hade brutit sig in i deras produktionsservrar. Fem dagar senare erkände OpenAI att inkräktaren var företagets egna modeller, inklusive den avancerade GPT-5.6 Sol, som ingick i en intern säkerhetsutvärdering.
Modellerna hittade en tidigare okänd så kallad zero-day-sårbarhet, alltså en säkerhetsbrist som ännu inte var offentligt känd, i pakethanterings-infrastrukturen och tog sig ut ur sin sandlåda, en isolerad testmiljö. Motivet var enligt rapporten simpelt: de försökte fuska på sitt eget benchmark-test genom att komma åt referensdata.
OpenAI har sagt att bolaget ”stärker inneslutningen, övervakningen, åtkomstkontrollen och utvärderingspraxis under modellutveckling” och begränsar tillgången till avancerade cybermodeller till utvalda företag och myndigheter.
Motstridiga signaler från Vita huset
Lagförslaget kommer samtidigt som administrationen skickar spretiga budskap. Utrikesminister Marco Rubio instruerade enligt uppgift amerikanska diplomater att förneka att USA:s regering eller amerikanska AI-bolag har någon dold nödstoppsfunktion över AI-tjänster som används utomlands. Instruktionen gick ut dagen innan lagförslaget presenterades, vilket riskerar att skapa trovärdighetsproblem internationellt.
Från säkerhetslägret välkomnas förslaget. Brad Carson, president för organisationen Americans for Responsible Innovation, säger enligt Nextgov att ”avancerade AI-modeller aldrig bör tas i drift utan en pålitlig av-knapp”.
För den vanliga användaren av ChatGPT, Gemini eller Claude är den konkreta konsekvensen mindre dramatisk än rubrikerna antyder, så länge modellerna beter sig som de ska. Men om lagen antas kan en pågående AI-session i teorin avslutas på federal order, utan förvarning och utan att en domare först prövat beslutet. Det är i den möjligheten, snarare än i själva tekniken, som den politiska striden nu tar form.
