Jesper Bengtson
FBI slår larm om en ny bluffvåg där kriminella klär sig i myndighetsuniform på video med hjälp av AI.
Amerikanska FBI varnar för att bedragare nu skapar deepfake-videor av höga tjänstemän för att lura offer att lämna över pengar och personuppgifter. Metoden har redan använts mot svenska myndigheter, och experter pekar ut några konkreta detaljer i bilden och samtalet som avslöjar att den du pratar med inte är den du tror.
Larmet kom den 20 juli i den senaste varningen från FBI:s brottsanmälningscenter IC3, som beskriver hur AI-genererade filmer med kända FBI-ansikten sprids på sociala medier tillsammans med falska anmälningskopior av myndighetens webbplats. Enligt FBI riktar sig kampanjen särskilt mot personer som redan blivit lurade en gång och som lockas med falska löften om att få tillbaka sina pengar.
Så fungerar den nya bluffen
Bedragarna kombinerar tre delar: en trovärdig AI-film med en känd tjänsteman, en efterliknad webbplats som ser ut som den riktiga anmälningsportalen, och en direktkontakt via Facebook Messenger eller Telegram där en påstådd FBI-anställd guidar offret vidare.
När offret fyller i den falska anmälningsblanketten med namn, telefonnummer, mejl och uppgifter om det tidigare bedrägeriet får personen ett bekräftelsenummer och beskedet att en utredare snart hör av sig. I själva verket hamnar uppgifterna hos brottslingarna och används för identitetsstöld eller nya bedrägerier, rapporterar branschtidningen Infosecurity Magazine.
Enligt FBI har upplägget snabbt blivit mer avancerat. Där tidigare försök bestod av textmeddelanden framstår den nya varianten som ”en officiell myndighetsprocess från början till slut”, enligt en säkerhetsanalytiker som citeras av Infosecurity Magazine.
Tre tecken som avslöjar en deepfake
FBI listar konkreta detaljer att titta efter i misstänkta videor och videosamtal:
-
Fel på händer, ansikte och tillbehör. AI-modeller har fortfarande svårt att återge fingrar, glasögon och smycken korrekt. Titta efter fingrar som smälter samman, en klocka som byter utseende mellan bilder eller ett öra som ser oformligt ut.
-
Skuggor som inte stämmer. Ljus som faller från ett håll ska ge skuggor åt motsatt håll. I AI-video hamnar skuggorna ofta på fel sida av näsan eller matchar inte ljuskällan i rummet.
-
Fördröjning i videosamtalet. När mun och ljud inte riktigt går ihop, eller när personen svarar med en märklig paus på enkla frågor, kan det vara ett tecken på att bilden genereras i realtid.
Myndigheten uppmanar dessutom alla att skriva in adresser till myndighetssidor direkt i webbläsaren i stället för att klicka på sponsrade sökträffar, och att alltid kontrollera att adressen slutar på det officiella domännamnet.
Samma metod har redan använts mot svenska myndigheter
Historien känns igen i Sverige. Så sent som i mars 2026 gick svenska Polisen ut med en egen varning om bedragare som ringer upp och utger sig för att komma från polisen, samtidigt som de använder polisens logotyp som profilbild i meddelandeappar och ber om legitimering med BankID.
”Polisen ringer aldrig upp via appar och begär aldrig legitimering med BankID”, skriver Polismyndigheten och uppmanar mottagaren att lägga på direkt vid ett sådant samtal.
Deepfake-tekniken har också hunnit dyka upp i svenska annonser. I december 2025 avslöjades att en riktig svensk polis fått sitt ansikte manipulerat och använt i betalda lotteribedrägerier på Facebook och Instagram. Annonserna cirkulerade under en period av mer än fem veckor och drevs från konton som skapats i Ukraina, rapporterade SVT Nyheter. Fackliga företrädare kallade det ”oerhört allvarligt”.
Vad du kan göra just nu
Grundregeln som återkommer i både amerikanska och svenska varningar är enkel: verkliga myndigheter tar inte kontakt via Messenger, Telegram eller WhatsApp, och de ber aldrig om betalning för att hjälpa till att spåra pengar från ett tidigare bedrägeri. Om du får ett videosamtal från någon som säger sig vara polis, skattetjänsteman eller bankanställd, be att få ringa upp via ett officiellt nummer som du själv slår i telefonen.
FBI påminner också om att den officiella anmälningskanalen aldrig finns på sociala medier: ”IC3 does not maintain a social media presence and does not investigate crimes or recover funds through Facebook, Telegram, or similar platforms”, skriver myndigheten i sin egen varning. Ser du en profil eller video som lovar motsatsen är det med största sannolikhet ett försök att lura dig en andra gång.
