Sebastian Juul
Falska SMS, robotsamtal och fejkade fakturor låtsas alla komma från Klarna.
Klarnas logotyp och betalpåminnelser är så inarbetade hos svenska konsumenter att bedragare gör allt för att härma dem. Konsumenttidningen Råd & Rön har det senaste året samlat på sig ett brett register av bluffar där brottslingar utger sig för att vara betaltjänsten, och varnar för allt från automatiska telefonsamtal och SMS till phishing-mejl och falska jobberbjudanden i Klarnas namn.
Knep 1: SMS om en påstådd missad betalning
Det klassiska SMS:et påstår att du har en obetald skuld hos Klarna och uppmanar dig att ringa ett nummer eller klicka på en länk för att lösa saken. I den senaste varianten anger meddelandet bara ett ärendenummer och ett telefonnummer som utges för att vara Klarnas kundtjänst, numret går i själva verket till bedragaren, som därefter försöker pressa dig att godkänna en transaktion eller lämna ut kortuppgifter.
En besläktad variant är SMS om ett nytt Klarna-betalkort som du ska bekräfta. Även det är en bluff, konstaterar Råd & Rön.
Knep 2: Automatiska robotsamtal
Bedragarna ringer också upp med spoofade svenska mobilnummer och spelar upp en inspelad röst som påstår sig vara från Klarna och ber dig godkänna ett köp. Samma metod används i bluffsamtal i PayPals namn, och polisen betonar att seriösa aktörer aldrig ringer med automatiserade röster.
Knep 3: Falska fakturor och phishing-mejl
Den tredje kanalen är e-post. Du får ett meddelande som ser ut som en Klarna-faktura eller orderbekräftelse för ett köp du inte har gjort, med en uppmaning att klicka på en länk för att bestrida det. Länken leder till en förfalskad inloggningssida där dina uppgifter fastnar hos bedragaren.
Signalerna att hålla utkik efter är typiska nätfiske-mönster: brådska, dålig stavning, en avsändaradress som inte slutar på klarna.com, och krav på att bekräfta personlig information. Sedan tidigare har bedragare använt liknande QR-kod- och SMS-upplägg mot Swish-kunder, Klarna-versionen bygger på samma dramaturgi.
Knep 4: Investering, presenter och jobb i Klarnas namn
Den fjärde kategorin är bredare försök att exploatera varumärket. Råd & Rön dokumenterar bedrägerier med falska investeringserbjudanden i kryptovalutor kopplade till Klarna, fejkade utlottningar och jobbannonser där bedragarna ber om personuppgifter eller BankID i ”rekryteringens” namn. Alla har det gemensamt att de använder Klarnas logotyp för att sänka mottagarens misstänksamhet.
Vad Klarna aldrig gör
Klarnas eget besked är entydigt: företaget kontaktar aldrig kunder för att be om personuppgifter, inloggningsuppgifter, lösenord eller bank- och kortuppgifter, och verifierar aldrig ett konto via okända länkar. Får du ett sådant meddelande är det en bluff, oavsett hur äkta det ser ut.
Får du ett misstänkt SMS: vidarebefordra det till 7726 (SPAM på knappsatsen) och till [email protected]. Polisen uppmanar dig att aldrig följa uppmaningar att klicka på länkar och lämna koder eller personuppgifter, och att ringa upp företaget på ett nummer du själv har hittat om du är osäker.
