Tyska och italienska bilköpare drar åt helt olika håll när de handlar laddhybrid.
I Tyskland köpte konsumenterna i juli nästan tre gånger så många rena elbilar som laddhybrider. I Italien var förhållandet det omvända: laddhybriden gick nästan dubbelt så starkt som den rena elbilen.
Under juli registrerades 78 609 elbilar i Tyskland, en ökning med 61,7 procent jämfört med juli 2025. Elbilen tog därmed 29,3 procent av den tyska marknaden, medan laddhybriderna landade på 30 609 bilar och 11,4 procent, enligt den tyska importörsföreningen VDIK.
I Italien såldes samma månad laddhybrider för en marknadsandel på 10,5 procent, en uppgång från 7,5 procent i juli förra året. Rena elbilar stannade på 5,9 procent, uppger den italienska branschorganisationen UNRAE. Tillsammans nådde de laddbara bilarna 16,4 procent av den italienska nybilsmarknaden.
Två marknader, två helt olika beteenden
Skillnaden är slående. Tyska konsumenter går rakt på den rena elbilen och lämnar laddhybriden i bakvattnet, trots att laddhybriden också växer. Italienarna gör tvärtom och väljer i första hand en bil som både kan tankas och laddas.
Bakom det tyska mönstret ligger ett bredare utbud av prisvärda elbilar i instegssegmentet. Imelda Labbé, president för VDIK, konstaterade att ”det starka utbudet av prisvärda elbilar i instegssegmentet tas emot väl”, och pekade på att internationella tillverkare nu står för hälften av alla nya elbilar i Tyskland.
Tyskland relanserade också sin köppremie 2026 efter att den tidigare Umweltbonus dragits in i slutet av 2023. Enligt EU:s Alternative Fuels Observatory ger det nya programmet upp till 6 000 euro (cirka 66 000 kronor) i stöd till hushåll med lägre inkomst som köper en elbil, medan laddhybrider kan få högst 4 500 euro (cirka 49 500 kronor). Sammansättningen gynnar tydligt den rena elbilen.
Italienarna räddas av företagsbilarna
I Italien är dynamiken en annan. Där saknar privata elbilsköpare ett statligt stöd, samtidigt som laddhybriderna hålls uppe av företagsflottorna. Enligt UNRAE gick 45 procent av de italienska laddhybridsregistreringarna i juli via långtidsuthyrning, det vill säga tjänstebils- och företagsavtal.
Bilden är en marknad som drivs uppifrån snarare än nedifrån. Privatpersoner i Italien möter ett mer begränsat elbilsutbud och en glesare snabbladdningsinfrastruktur än i norra Europa, vilket gör laddhybriden till en pragmatisk kompromiss. Företag väljer den samtidigt av skatteskäl och för att lösa tjänstebilskörningens dubbla behov av korta stadsresor och långa motorvägssträckor.
Sverige följer den tyska riktningen
Det svenska mönstret ligger närmare det tyska. Elbilen tog omkring 43 procent av den svenska nybilsmarknaden fram till juli, enligt Mobility Sweden, som samtidigt höjt helårsprognosen för elbilsandelen till 45 procent. Laddhybriderna har krympt från en topp kring 30 procent förra året till omkring 24,5 procent hittills i år, med minskade volymer när fler väljer renodlat elektrisk drift.
Sverige rör sig alltså i samma riktning som Tyskland: när utbudet av prisvärda elbilar blir bredare tappar laddhybriden mark i den privata bilköpargruppen. Företagsflottorna är dock även här en viktig laddhybridskund, precis som i Italien.
Vad skillnaden lär oss
De två marknaderna är en påminnelse om att elbilsomställningen inte ser likadan ut i hela Europa. Där infrastruktur och pris finns på plats, som i Tyskland och Sverige, går bilköparna direkt på den rena elbilen. Där stödsystemet och laddnätet fortfarande är sämre utbyggt fungerar laddhybriden som en bro.
För den svenska konsumenten som väger elbil mot laddhybrid ligger tyngdpunkten alltmer åt elbilshållet, både av utbudsskäl och för att laddinfrastrukturen fortsätter att växa. Laddhybriden är fortfarande ett rimligt val vid långa dagliga sträckor utan tillgång till hemmaladdning, men marknadsrörelsen i både Sverige och Tyskland pekar mot att den rollen krymper.