Morten Lyhne Petersen
Sam Altman avfärdar drömmen om att artificiell intelligens ska ge oss kortare arbetsvecka.
I ett nytt poddavsnitt av ”Relentless” med Ti Morse säger OpenAI-chefen rakt ut att fyratimmarsveckan aldrig kommer, oavsett hur kraftfull tekniken blir. Människor kommer bara att fylla den frigjorda tiden med nya ambitioner, är hans tes.
”Teknologin har länge lovat människor att de ska jobba mindre och få all den här fritiden”, säger Altman i poddavsnittet. ”Men på något sätt får vi aldrig löftet om fyratimmarsveckan i stor skala i samhället. Och jag förväntar mig inte att AI ska ändra på det.”
Konkurrens driver oss vidare, enligt Altman
OpenAI-chefens förklaring landar i människans natur. Ökad produktivitet frigör inte tid, den föder nya mål. Vi jämför oss ständigt med andra, och därför flyttar vi hela tiden ribban uppåt när tekniken gör oss effektivare.
”Vi vill alltid ha mer. Vi tänker på nya saker att göra, att skapa åt varandra, att önska oss själva. Det är som ett relativt spel. Människor är väldigt fokuserade på hur de klarar sig i förhållande till andra människor”, säger Altman till podd-värden Ti Morse.
Uttalandet är en tydlig kursändring. Så sent som i april 2026 uppmanade Altman företag att använda AI-drivna produktivitetsvinster till att experimentera med kortare arbetsvecka utan lönesänkning, påpekar Benzinga. Nu låter ChatGPT-chefen betydligt mer skeptisk.
Om något blir vi ännu mer upptagna när superintelligensen väl är på plats, menar han. ”Jag tror att vi alla kommer att vara mycket mer upptagna än vi trodde att vi skulle vara i en post-superintelligent värld. Vi kommer fortfarande att klaga på det, men i hemlighet kommer vi att vara nöjda.”
Europeiska försök pekar åt motsatt håll
Altmans tes står i skarp kontrast till vad forskningen kring fyradagarsvecka faktiskt visar. Den hittills största kontrollerade studien av modellen, publicerad i Nature Human Behaviour i juli 2025, följde nästan 2 900 anställda på 141 företag i sex länder under ett halvår.
Resultaten pekade konsekvent åt samma håll. Utbrändheten sjönk kraftigt, jobbtillfredsställelsen ökade, och psykisk och fysisk hälsa förbättrades mätbart, enligt Scientific American. Nio av tio deltagande företag valde att behålla den kortare veckan efter att försöket avslutats.
Också i Sverige pågår en försöksverksamhet. Ett pilotprojekt lett av Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, i samarbete med Boston College, drog igång hösten 2024 och bygger på 100-80-100-modellen: bibehållna resultat och full lön på 80 procent av arbetstiden.
Vem har rätt, tekniken eller människan?
Kärnan i Altmans argument är inte att AI saknar produktiv sprängkraft, utan att människan aldrig har använt teknik för att jobba mindre. Sedan industrialiseringen har varje effektivitetsvåg lett till nya krav, nya jobb och högre förväntningar, inte till mer ledighet.
Försöken med fyradagarsvecka tyder ändå på att det går att bryta mönstret aktivt. Skillnaden mellan Altmans världsbild och forskningsresultaten är att han talar om vad som händer av sig självt när tekniken blir bättre, medan pilotprojekten mäter vad som händer när arbetsgivare och samhälle medvetet väljer en annan väg.
Frågan är därför inte längre om AI teknologiskt kan möjliggöra kortare arbetsvecka. Den handlar om huruvida vi kollektivt väljer att ta ut vinsten som fritid, eller som mer arbete.
